Vid Åbo Akademis spetsforskningsenhet RelEx (Religion and Social Exclusion) har forskarna byggt ett nytt metodologiskt ramverk för att undersöka religionens betydelse för individer och grupper. Nu tillämpas verktyget på socialt exkluderade grupper – unga vuxna som sitter i fängelse, tillhör en etnisk minoritet eller identifierar sig som HBTQI+. Kärnan i RelEx är forskningsmetoden Faith Q-Sort.

Professor Peter Nynäs rullar ut en plastmatta på bordet. På mattan finns 59 rutor i rött, blått och grönt. Han räcker mig en kortlek med 59 kort, vart och ett med ett påstående som hänger ihop med religion, andlighet eller världsåskådning i stort. ”Känner inre frid, även när man möter svårigheter i livet”, ”Tror på en gudomlig varelse som man kan ha ett personligt förhållande till” och ”Har en stark känsla av något spirituellt eller heligt i naturen” står det på några av korten, fritt översatt från engelska.

– Det gäller att ta ställning till varje påstående och placera kortet på mattan utifrån hur väl det stämmer med den egna uppfattningen, förklarar Nynäs som leder spetsforskningsprojektet RelEx.

Rutorna på mattan är indelade i kolumner värderade från minus fyra till plus fyra. När alla 59 kort är lagda bildar deras inbördes relation ett mönster som är unikt för varje deltagare. Forskarna jämför mönstren kvantitativt och drar statistiska slutsatser – men lika intressanta är de samtal som förs mellan forskare och respondent.

– Under processen uppstår ofta diskussioner med deltagaren om påståendenas definitioner och betydelser, och de här diskussionerna ger oss kvalitativ data. Vi ställer följdfrågor: Varför är det här viktigt för dig? Hur? På vilket sätt?

Faith Q-Sort-metoden är en anpassning av Q-metodologin som används för att studera människors subjektiva uppfattningar, till exempel inom psykologi. Att genomföra Faith Q-Sort tar ofta en till två timmar. Den föregås av en mångsidig enkät som har anpassats för målgrupperna och kompletteras med en uppföljande intervju.

Vissa av deltagarna känner sig främmande inför konceptet och har svårt att ta ställning till påståendena, medan andra upplever Faith Q-Sort som ett förtroligt samtal som gränsar till terapi.

– Det är inte ovanligt att någon vill ta ett foto av sina kort när de är lagda. Det blir som en karta över de personliga värderingarna, säger Nynäs.

Många identifierar sig inte med religionsforskningens typiska kategorier

RelEx står för Religion and Social Exclusion. Den är en av fyra spetsforskningsenheter vid Åbo Akademi som delfinansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi. Forskningen vid RelEx fokuserar på livsåskådningsmässiga förhållningssätt hos unga vuxna som utsätts för olika typer av social exkludering. Det handlar om fångar, personer som tillhör en ursprungsbefolkning eller personer som tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet.

– Vi vet väldigt lite om de här exkluderade gruppernas förhållande till religion, och utan den kunskapen blir vår förståelse av religionens betydelse begränsad och skev. Därför är den här forskningen viktig, säger Peter Nynäs.

Han tillägger att tidigare forskning om social exkludering oftast har handlat om ekonomiska faktorer. RelEx är ett internationellt forskningsprojekt med deltagare från Finland, Ghana, Indien, Peru och Filippinerna. Det femåriga projektet, som pågår till år 2028, är inne i datainsamlingsfasen. Än så länge finns inga färdiga analyser, men en första iakttagelse har forskarna gjort.

– Många av dem vi intervjuar ställer sig utanför religionsvetenskapens vanliga indelning av religiositet: religiös, andlig eller sekulär. De identifierar sig ofta på andra sätt. Det här visar att religionsvetenskapens uppfattning är en aning smal och att vi bör närma oss världsåskådningar på ett bredare sätt i framtiden, säger Nynäs.

Ali Ali, en av forskarna inom RelEx, håller med.

– I stället för att fokusera på en röd tråd eller likheter i svaren ser jag vår målsättning som att diversifiera och problematisera det som brukar tas för givet. Det handlar i grunden om att förstå hur människor navigerar i en känsla av utanförskap och otrygghet. Genom att bryta med hegemoniska normer och stereotyper kan vi skapa en tryggare värld, eller åtminstone skapa mer rättvisa och omtänksammare forskningsmöten och samtal, som första steg.

Etiken är central: Felsteg kan försätta både deltagare och forskare i fara

RelEx bygger på Åbo Akademis tidigare spetsforskningsprojekt YARG, som undersökte religion bland unga vuxna i ett globalt perspektiv. Forskarnätverken som byggdes upp under YARG kommer väl till pass inom RelEx eftersom metoderna liknar varandra. Dessutom är målgruppen densamma inom bägge forskningsprojekten: unga vuxna.

– Unga präglas ofta av större öppenhet i frågor som rör andlighet, religiositet eller sekulära uppfattningar. De är i förändring, de utvecklas, och är därför en bra spegel av samhället. Dessutom är de underrepresenterade i forskningen, säger Karoliina Dahl, som tillhör forskarteamet.

Samtidigt har många av dem som forskarna vill intervjua en cynisk inställning till forskning.

– Många av de queera migranter jag har pratat med under mitt fältarbete i Finland har kontaktats av forskare många gånger. De kan uppleva forskaren som en utfrågande auktoritet eller forskningen som en självisk investering och ett desperat sökande efter data. Det varken intresserar eller imponerar på dem, säger Ali Ali.

Flera av forskarna instämmer i att datainsamlingen kan vara utmanande. Frågorna berör djupt personliga saker som kan medföra negativa sociala konsekvenser för deltagarna om deras svar skulle avslöjas.

I vissa länder kan forskningen medföra mycket konkreta risker. Exempelvis i Ghana löper personer som tillhör sexuella minoriteter stor risk att bli offer för våld och förföljelse. Då är det extremt viktigt att mötena mellan forskare och deltagare sker i en konfidentiell miljö.

– Vi måste hela tiden tänka på vilka konsekvenser vår forskning kan ha för deltagarna. Vår målsättning är alltid att resultaten ska förbättra förutsättningarna för en sårbar grupp, säger Karoliina Dahl.

Projektkoordinator Islam Sabry håller med. Att bygga förtroendet mellan forskare och deltagare kan ta tid.

– En del av dem som intervjuats i tidigare forskningsprojekt hade hoppats att deras liv skulle förändras, men inget har hänt. Därför är det väldigt viktigt för oss att popularisera våra forskningsresultat så att de inte enbart stannar inom universiteten. Vi uppmanar också våra forskare att skriva blogginlägg på RelEx webbsida www.abo.fi/relex under forskningsprocessen.

I många av länderna som ingår i studien krävs det att man bygger förtroende hos lokala myndigheter – så att exempelvis fångvaktare kan lita på att forskarna förhåller sig konfidentiellt till det som pågår i fängelset.

– Här har de lokala forskningsteamen en avgörande betydelse. Deras uppgift är inte bara att samla in data, utan de spelar också en avgörande roll när det gäller att nå våra målgrupper samt samarbeta med lokala myndigheter och aktörer. Det finns många etiska och juridiska frågor som vi måste söka lösningar på tillsammans då det handlar om känsliga frågor och utsatta grupper, säger forskaren
Linda Annunen.

Att hitta begrepp som stämmer över kulturgränserna är en utmaning

Innan datainsamlingen inleddes lade forskarna stor vikt vid att finslipa metodiken. Antalet kort i Faith Q-Sort har bantats ned. En stor utmaning har varit att översätta påståendena på korten utan att innebörden skiftar mellan olika språk.

– Kulturer kan vara mycket olika och begrepp kan användas på olika sätt. Det är en av grundutmaningarna i tvärkulturell forskning och spänningen vi hela tiden jobbar med, säger Peter Nynäs.

Islam Sabry håller med. Han har själv arbetat med att översätta korten till arabiska.

– Ibland saknar ett ord helt en motsvarighet. Då får vi behålla det engelska originalordet och i stället förklara det för deltagaren. Vi får plocka isär ett uttryck som låter främmande tills det går att ta ställning till, säger Sabry.

– Även om vi har lagt ner mycket arbete på att göra instrumenten så inkluderande och öppna som möjligt lär vi oss hela tiden av processen.Nu när fältrapporterna från de olika länderna börjar komma in ser vi att arbetet inte är färdigt. Det finns fortfarande mycket som behöver justeras, tillägger Linda Annunen.

Stiftelsens roll är central

Inom religionsvetenskap är projekt med lika stor omfattning som RelEx ovanliga. Att genomföra ett internationellt forskningsprojekt i utmanande förhållanden under fem års tid är möjligt tack vare bidrag från Stiftelsen för Åbo Akademi. Finansieringen av det tidigare spetsforskningsprojektet YARG, där de internationella forskarnätverken byggdes upp, ger också avkastning inom RelEx.

– Utan stiftelsens finansiering hade vi inte kunnat bygga upp nätverket. Nu har vi möjlighet att bedriva forskning i sådan skala som få andra i världen kan och vi är tillräckligt stora för att ha vetenskaplig genomslagskraft internationellt. Det här visar hur långsiktig finansiering kan leda till mycket godaresultat, säger Marcus Moberg, professor och biträdande ledare för RelEx.

– Finansieringen har möjliggjort helt unika saker. Den ger oss möjlighet att fokusera på forskningen under en lång tid. Humaniora lider idag ofta av brist på tid och resurser som krävs för att genomföra omfattande projekt, säger Peter Nynäs.

Också inom Åbo Akademi har RelEx en framträdande roll. Här kan magisterprogrammet i social exkludering nämnas. Äldre universitetslektor Alemanji Aminkeng Atabong är forskare i RelEx och lyfter fram vikten av att både föreläsare och studerande har varit involverade i forskningen inom spetsprojektet. För honom, liksom för de andra forskarna, är RelEx en viktig plattform för nya forskningsprojekt.

Efter avslutat projekt vill forskarna ha bidragit till att fylla luckan i forskningen som berör exkluderade unga vuxnas förhållande till religion och andlighet. Lika viktigt är att metodiken har finslipats för att kunna tjäna framtida liknande forskningsprojekt. Att popularisera forskningsresultaten, så att de verkligen ska komma de utsatta grupperna till godo, är också en central målsättning.

Själv skulle Peter Nynäs vilja fortsätta arbetet med Faith Q-Sort-metoden för att göra den ännu bredare och mer inkluderande.

– Jag skulle vilja bredda den så att den går ännu längre bortom religioner och fokuserar ännu starkare på världsåskådningar. Ett worldview Q-set – det är nästa mål!

RelEx – Religion and Social Exclusion
Spetsforskningsenhet vid Åbo Akademi 2024–2028, delfinansierad av Stiftelsen för Åbo Akademi.

Forskningen i korthet: Frågeställningen är hur människor som är socialt exkluderade förhåller sig till religion, andlighet och världsåskådning. Deltagare är unga vuxna i Finland, Ghana, Indien, Peru och Filippinerna som utsätts för tre former av exkludering – fängelsevistelse, tillhörighet till en etnisk minoritet eller ett urfolk (samerna, fulani, awajún, santal och batak/tagbanua) samt identifikation som HBTQI+-person.

Metod: Ett mixed methods-ramverk utvecklat särskilt för forskning bland sårbara grupper, bestående av tre
instrument: en kort riktad enkät med värderingsformuläret Portrait Values Questionnaire (PVQ), Faith Q-Sort (FQS) och uppföljande intervjuer.

RelEx bygger vidare på YARG – Young Adults and Religion in a Global Perspective – Åbo Akademis
spetsforskningsenhet 2015–2018, delfinansierad av Stiftelsen för Åbo Akademi och Finlands Akademi.

Text: Sebastian Dahlström
Bild: Valentina Morales Buschmann

Denna artikel är ursprungligen publicerad i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2026.

Läs mer om finansieringen till Åbo Akademis spetsforskningsenheter här.