14 år av forskning om ungas medievanor

Universitetslektor Johanna Lindström har forskat i ungas medievanor sedan 2011.

Hur ser unga vuxnas medievardag ut i dag och hur har den förändrats över tid? Det är frågor som Johanna Lindström, universitetslektor i internationell marknadsföring vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi, har forskat i sedan 2011.

I långtidsstudien har hon bland annat gjort fokusgruppintervjuer, samlat in cirka 1600 mediedagböcker och kunnat följa hur ungas medieanvändning förändrats i takt med den digitala utvecklingen. Mediedagboken ingår i en marknadsföringskurs och deltagarnas medianålder är 20. Under en vecka dokumenterar studerandena all sin medieanvändning och reflekterar över den.

– Tack vare att datainsamlingen pågått i nästan 15 år har jag kunnat följa flera generationer unga vuxna, från de första smarttelefonanvändarna till dem som vuxit upp med tekniken som en självklar del av vardagen, säger Lindström.

Studien visar tydligt hur mobiltelefonen blivit navet i ungas mediekonsumtion, jämfört med 2013 då Facebook dominerade och tv fortfarande nämndes. Nya plattformar som Instagram, Snapchat och TikTok har lanserats och studien visar hur användningen av dessa vuxit och blivit en central del av ungas medievardag.

Lindström forskar även i nyhetskonsumtion, som är ett av de huvudsakliga fokusområdena i fokusgruppintervjuerna.

– Fokusgruppintervjuerna visar att unga vuxna kan delas in i tre kategorier: de som aktivt följer nyheter, en mindre grupp som medvetet undviker nyheter och majoriteten som främst tar del av nyheter passivt via sociala medier.

Nyhetskonsumtionen sker ofta genom flöden i mobilen, till exempel via videoklipp. Forskningen visar att unga i allt mindre utsträckning tar del av traditionella medier.

– Få unga läser tryckta tidningar och nästan ingen har en egen prenumeration. Många kan inte ens nämna
namnet på en papperstidning. Däremot efterfrågar de nyhetsinnehåll som känns relevant för den egna vardagen och som presenteras i format som fungerar i sociala medier, säger Lindström.

En oväntad insikt från forskningen är vilken effekt mediedagboken haft på deltagarna själva. Många uppger att uppgiften fått dem att reflektera över sin egen medieanvändning och hur mycket tid som går åt till att scrolla på telefonen.

Digitala medier skapar stora möjligheter till information och kommunikation, men det snabba tempot och den hektiska medievardagen påverkar även koncentrationsförmågan, läsandet och den breda allmänbildningen. Därför behöver vi ännu tydligare lyfta fram diskussionen kring hur vi förhåller oss till dagens omfattande informationsflöde, avslutar Lindström.

Text: Helena Nylund • Bild: Linda Svarfvar

Artikeln publicerades ursprungligen i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2026. Den digitala versionen är något längre än den tryckta.

Läs även artikeln Hur når man unga nyhetsläsare? Forskare och lokaltidning undersöker nya vägar tillsammans.