Då forskare vid Åbo Akademi behöver tvärvetenskapliga testmetoder som svarar på hur användare upplever mötet med teknik står Experience Lab redo. Med över tio års erfarenhet och genom innovativa forskningsprojekt har labbet byggt upp omfattande kunskap om människans interaktion med teknik, och hur tekniken kan utformas för att bättre stödja människan.

Det här är inte ett laboratorium i klassisk bemärkelse, här finns normalt inga mikroskop, provrör eller pipetter. Däremot kan utrymmena anpassas för att simulera miljöer för annan människocentrerad forskning. Rummen har byggts om till exempelvis apotek för att studera interaktionen mellan farmaceut och kund vid medicinrådgivning. Uppdraget var att göra en robotapplikation för att testa om en social robot kan förmedla läkemedelsinformation på ett bra sätt.

Laboratoriets utrymmen och metoder lämpar sig för forskningsfrågeställningar som kan ta avstamp i många olika discipliner. Det kan vara hur AI-lösningar kan användas för att göra medborgarnas insyn i kommunala ärenden lättare att förstå, eller för att kartlägga reaktioner på inlägg i sociala medier. Alla vrår i Experience Lab är alltså delar av ett unikt laboratorium där man studerar hur människan interagerar med och reagerar på teknik.

– En stor del av det vi gör handlar om hur digitaliseringen och tekniken på olika sätt förändrar olika samhällsområden och människans roll i den utvecklingen. Redan för flera år sedan fäste vi uppmärksamhet vid vikten av att tekniken måste vara människocentrerad, och att tekniska lösningar ska vara människan till gagn och inte tvärtom. Nu är det forskningsområdet i ropet i hela samhället, säger Yvonne Backholm-Nyberg, verksamhetsledare vid Experience Lab.

I år är det tio år sedan labbet hon varit med och byggt upp från grunden fick sin nuvarande form. Under åren har det hunnit hända mycket. Från att ha fokuserat på mediaanalys och digitalisering ligger fokus idag på människocentrerad design. Till sin hjälp under den här resan har hon haft Sören Andersson, laboratorieingenjör vid Experience Lab.

– Vi har vetenskapsbasen från många olika discipliner och ett brett kunnande som gör att vi kan fungera precis i snittytan mellan samhälle och vetenskap. Varje nytt projekt vi tar oss an handlar mer eller mindre om att skräddarsy en lösning. Till exempel byggde vi upp ett simulerat klassrum då en forskare ville studera matteångest bland skolelever. Vi mätte hudkonduktans* och ansiktsuttryck på 150 barn, fångade simultana dataströmmar och levererade dataset som forskaren kunde analysera, säger han.

* Hudkonduktansmätning (även kallad galvanisk hudrespons, GSR eller EDA – electrodermal activity) är en metod för att mäta hudens elektriska ledningsförmåga, vilket direkt speglar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet. Eftersom fukt och svett leder ström, ökar hudens förmåga att leda elektricitet när kroppen blir uppspelt eller stressad.

Mer än bara sociala robotar

Experience Lab finns fysiskt vid Åbo Akademis enhet i Vasa men fungerar som en plattform för hela universitetet och dess samarbetsparter.

Personalen är experter på de metoder som de ibland använder för egen forskning, ibland i samarbete med andra forskare. I ett projekt tog de till exempel fram nya sätt att gestalta nybyggen i stadsmiljö genom att utveckla en VR-baserad lösning där alla intressenter samtidigt kunde befinna sig i en 3D-kopia av ett planerat kvarter. Det gav en verkligare upplevelse för att de tillsammans skulle kunna skapa en modell av hur slutresultatet kunde bli.

Labbet studerar också människa- robotinteraktion i ett flertal projekt.

– Det finns en förväntan på att robotar ska vara till nytta för samhället, nästan något av en övertro på vad de borde göra. En av grundpelarna i vårt arbete är att hitta ett resonemang i utvecklingen så att den inte kostar samhället en massa extra, och så att vi bidrar med kunskap för att samhällsutvecklingen ska bli så bra som möjligt. På det här området finns stora forskningsluckor att fylla, säger Backholm-Nyberg.

Daniel Ventus är anställd vid labbet och knuten till flera forskningssatsningar. Han nämner ett projekt som görs i samarbete med logopedin där barn med språklig sårbarhet leker språklekar tillsammans med en robot.

– Det finns egentligen två frågor här. Den ena är hur vi ska utforma roboten och hela situationen kring den så att samspelet med barnen fungerar så bra som möjligt, säger han.

Ventus förklarar vidare att barnen ska vilja leka med roboten, förstå den och bli förstådda av den. Det språkliga innehållet ska vara meningsfullt och stöttande. Han menar att det finns många aspekter för att få till en smidig interaktion och barnen har själva en aktiv roll i hur den utvecklas.

– Den andra, större frågan, är om det överhuvudtaget är en bra idé att använda en robot? Vi arbetar tillsammans med pedagoger och talterapeuter för att förstå om den är värdefull i deras verksamhet, hur den i så fall ska passa in och hur vi kan utforma den så att den blir ett verkligt stöd i deras arbete.

Artificiell intelligens på flera fronter

Experience Lab arbetar aktivt med AI ur olika synvinklar. De var först i Finland med att, tillsammans med den svenska professuren i AI och samhälle vid Helsingfors universitet, initiera ett projekt om AI-litteracitet på svenska riktat till skolelever.

Ju mer man arbetar med teknik, desto klarare blir det att speciellt forskare som forskar i teknik behöver ha ett kritiskt perspektiv. Man behöver se både fallgropar och möjligheter, och många aktörer inser nu att samhället behöver sätta människan främst. Det syns inte minst i EU-program och forskningsanslag, säger Backholm-Nyberg.

Ett av de initiativ som just nu är aktuellt är nätverket HUMAIN, Human–AI Interaction & Innovation Nexus, som våren 2026 beviljades 2,8 miljoner euro av Finlands Akademi för att bygga upp en forskningsinfrastruktur i Vasa.

Samarbetet omfattar fyra lokala högskolor och leds av ämnet informationsteknologi och Experience Lab. Tillsammans ska de arbeta med olika perspektiv för att utveckla framtidens människa–AI-interaktion.

– Den här satsningen är ett bevis på att vi tänker rätt och att det vi arbetar med är relevant. Det finns mycket att upptäcka och utveckla gällande människans möte med AI, därför behövs den grundforskning som görs här, säger Andersson.

Han får medhåll av Backholm-Nyberg som betonar vikten av att stärka hela samhällets AI-kompetens och förmågan att kritiskt bedöma när AI faktiskt behövs.

– Utvecklingen går otroligt snabbt och det är viktigt att vi som samhälle är med och reagerar. Vi behöver förstå vad människan vill ha och behöver, både lokalt och globalt, samtidigt som det behövs ökad kunskap hos dem som beställer och använder AI-baserade tjänster så att de kan göra välgrundade val, säger hon.

Text: Catrin Sandvik • Bild: Frank A. Unger

Denna artikel har ursprungligen publicerats i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2026.