Konst på campus
Chevreuse (1952) av Ragnar Ekelund.
I Astra har den offentliga konsten en lika självklar plats som föreläsningssalarna och mötesrummen. Här möts tre nya samtidsverk och äldre konst ur Stiftelsens för Åbo Akademi konstsamling. Den offentliga konstens roll är att öka trivseln men också uppmana till dialog och förstärka platsens identitet.
Vad gör ett campusområde lockande för studier och arbete? Hur kan vi stärka känslan av samhörighet och välbefinnande i de fysiska miljöerna?
Konst i offentliga miljöer är en del av svaret.
– Offentlig konst i utbildningsmiljöer är central för det som brukar kallas universitetens tredje uppgift, vid sidan av undervisning och forskning. Den handlar om att samverka med samhället, säger Fred Andersson, universitetslektor i visuella studier vid Åbo Akademi.
Konst på campus stärker känslan av identitet, bidrar till kreativitet och utmanar oss att tänka nytt. I den nya campusbyggnaden Astra i Åbo förenas samtida och traditionell konst.
– Det är ofta konsten som gör platsen till något mer än bara ett fysiskt utrymme. Den blir en igenkänningsfaktor, en mötesplats och en orsak till diskussion. Offentlig konst är en viktig del av campusupplevelsen, vid sidan av den högklassiga arkitekturen och en välfungerande infrastruktur, säger Ulrika Grägg, intendent vid Stiftelsen för Åbo Akademi och ansvarig för stiftelsens konstsamling.
Stiftelsens för Åbo Akademi konst deponeras i Åbo Akademis och Yrkeshögskolan Novias byggnader i Åbo, Vasa och Jakobstad. Offentlig konst, speciellt i utbildningsmiljöer, når ut till människor med olika bakgrund och intressen. På campus är konsten närvarande i vardagen, gratis och tillgänglig för alla.
Konstkonceptet Brännande tid
I Astra investerar Stiftelsen för Åbo Akademi i konst enligt enprocentsprincipen, vilket innebär att minst en procent av byggnadskostnaderna avsätts för konst. Satsningen förverkligas som tre unika platsbeställda verk. De nya verken har tagits fram inom konceptet Brännande tid, som speglar den tid vi lever i: utmanande, brännande men inte utan hopp.
– Idén utgår från att Astras omgivning representerar olika historiska skikt. Spår av Gadolinia, som stod färdigt 1969, är synliga i den nya byggnaden. I samband med de arkeologiska utgrävningarna hittades lämningar av byggnader, som uppförts redan före Åbo brand år 1827. Vedertagna sanningar, vetenskapliga rön och upptäckter omkullkastas gång på gång. Det ger oss nya perspektiv på vår egen bildning och historia, säger Grägg.
De tre nya beställningsverken är platsspecifika och väldigt olika. Hilda Hellström från Sverige har skapat en stor utomhusskulptur medan Åbokonstnären Jouna Karsi har förverkligat en skulptural installation för Astras entré. Den internationellt verksamma Nastja Säde Rönkkö gör en flerårig performance. Gemensamt för de tre verken är att de är fritt utformade inom konceptet och att de ifrågasätter färdiga ramar och förutfattade uppfattningar om konst.
– Samtidskonst kan till exempel väva samman teater, filosofi, litteratur, sociologi och historia. Konstens tvärvetenskapliga inslag gör också att den passar så bra i just utbildningsmiljöer, konstaterar Fred Andersson.
Konceptet har tagits fram i samarbete med Public Art Agency Finland. Verken har valts av en jury bestående av representanter från Stiftelsen för Åbo Akademi, Åbo Akademi, Åbo Akademis studentkår, Åbo stad och arkitektbyrån Sarc+Sigge. En av juryns studentrepresentanter är politices kandidat Kia Koponen. Hon betonar vikten av att inkludera studerande i den här typen av beslut.
– Det här är utrymmen som kommer att användas av många studerande och det är viktigt att vi trivs. Konst spelar en stor roll för hur ett rum upplevs, även om man kanske inte aktivt tänker på saken, säger Koponen.
– Det är ett modigt initiativ av stiftelsen att göra en så stor satsning, inte bara på själva campus utan även med att ta fram konst specifikt för det här området och för den här målgruppen. Det är exceptionellt att ett performanceverk anskaffas som ett offentligt beställningsverk i Finland, säger Grägg.

Foto: Erik Saanila.

Foto: Hathaikant Ranumas.

Konstens kraft
Konst är mycket mer än dekoration. Den bidrar till förståelse, dialog och kritiskt tänkande. Förenta Nationerna framhåller i artikel 27 i sin deklaration om de mänskliga rättigheterna att alla har lika rätt att njuta av konst i olika former.
– Konst hjälper oss se samband och uttrycka sådant som är svårt att förklara. Den kan också utmana oss, eller till och med ha en demokratisk roll. Därför uppmuntras samtidskonst inte i auktoritära länder – den är för ifrågasättande, säger Fred Andersson.
Ulrika Grägg betonar konstens betydelse för studenter:
– Jag vill att unga människor ska få möta olika perspektiv. För mig är det viktigt att visa att det finns olika sätt att se på verkligheten. Vi lever i utmanande tider. Detta undgår inte heller konstnärerna. Exempelvis bildkonstnär Maria Wolframs perspektiv på identitet väcker ofta känslor, säger Grägg.
– Enligt mig är en av konstens viktigaste uppgifter att väcka tankar. Man behöver inte tycka om allt, men bra konst berör, föder samtal och lämnar avtryck – något man kan minnas långt efter studietiden, säger Koponen.


Tradition möter samtid
I Astra möts ny samtidskonst och äldre verk ur stiftelsens samling. Här finns traditionellt måleri, skulpturer, medaljonger och modern konst.
– Eftersom konsten har planerats in redan från början har vi kunnat skapa helheter som tillsammans berättar både om platsens och akademins historia. Enskilda verk som kanske inte skulle fungera på egen hand blir en del av en större berättelse. I auditorierna har vi till exempel placerat byster ur samlingen, integrerade i akustikskivorna, berättar Grägg.
Särskilt viktigt är att synliggöra fler röster.
– De flesta bysterna föreställer stormän och akademiker, men i samlingen finns också en byst av en okänd kvinna. Den har vi valt att lyfta fram som en symbol för det osynliga arbete som kvinnor genom tiderna har gjort för både Åbo och Åbo Akademi, säger Grägg.
Astra är inte enbart ett nybygge. Gadolinias grund och den ursprungliga restaurangen har bevarats och restaurerats. Här placeras konst från 1960- och 70-talen för att spegla tidsepoken.
Är det svårt att blanda traditionell konst med samtidskonst?
– Det är så skönt med äldre konst, den är ju så vacker. Samtidskonsten är ofta jobbig och besvärlig. Samtidskonsten utmanar en och tvingar en att tänka. Men det är inte bra att i en utbildningsmiljö enbart ha den vackra konsten hängande på väggarna. I en utbildningsmiljö behöver man bli utmanad, säger Fred Andersson.
Grägg poängterar att både den befintliga och den nyanskaffade konsten är en del av Åbos, stiftelsens och Åbo Akademis historia. Alla inslag har sin plats i samma utrymme.
– Dessutom fokuserar vi som betraktare på olika saker i konsten, baserat på våra egna erfarenheter. Någon kan uppleva en målning av en segelbåt som idyllisk och lugnande, men för en person som varit med om en olycka till havs kan målningen väcka traumatiska minnen till liv, säger Grägg.
– Jag tycker det är fräscht att blanda olika konststilar. Det är bra att användarna av Astra ser att konst inte enbart är äldre målningar, även om de också är viktiga eftersom de berättar en historia som modern konst inte kan göra, säger Kia Koponen.
Den offentliga konstens utmaningar och framtid
Det finns också utmaningar med konst i offentliga miljöer. Det kan handla om praktiska saker som att målningar far illa av för mycket solljus eller om säkerhetsaspekter.
– Skadegörelse är en risk, men ofta har konst i offentliga miljöer en lugnande effekt och minskar på oroligheter. Den ökar respekten för platsen, säger Grägg.
Det som är svårare att förbereda sig för är mottagandet. Grägg konstaterar att alla reaktioner är välkomna och att kritik är lika värdefullt som uppskattning. Diskussion är en del av konstupplevelsen.
– Det ska bli spännande att se hur performanceverket förverkligas. Redan nu har det väckt diskussion bland mina studiekompisar, och vissa har svårt att greppa det. Det är positivt att verket väcker tankar. Eftersom Rönkkö är en erkänt skicklig konstnär har jag stort förtroende för henne. Jag ser fram emot att ta del av verket, säger Kia Koponen.
Både Andersson och Grägg hoppas att offentlig konst fortsätter vara en självklar del av universitetsmiljön också framöver.
– Jag hoppas att konstens roll i undervisning och forskning stärks. Inte som något extra vid sidan av, utan som en integrerad del. Det förutsätter dialog och samarbete mellan forskare och konstnärer. Vad skulle det innebära om man närmade sig frågor inom kemiteknik från ett konstnärligt perspektiv, spekulerar Andersson.
Man kan bekanta sig med Stiftelsens för Åbo Akademi konstsamling i den nationella söktjänsten Finna, saa.finna.fi och våra samlingar här. Från och med januari 2026 kommer det finnas en digital guidebok för den som vill fördjupa sig i konsten i Astra.
Tre konstverk – tre sätt att tolka tid och plats
De beställda verken i Astra är olika till form och uttryck, men förenas under konstkonceptet Brännande tid.
Hilda Hellström – Passage of Time
Hilda Hellströms skulptur består av stora gjutna block som tillsammans bildar ett portmotiv. Blocken placeras framför byggnadens trappa, där besökare kan sitta.
Verket bygger på arkeologiska fynd från området. Fynden har inspirerat konstnären att skapa förstoringar av motsvarande föremål, som sedan gjutits in i pelarna. Verket anknyter till geologi, historia och arkeologi – ämnen starkt förankrade i Åbo, både vid Åbo Akademi och Åbo universitet.
Jouna Karsi – Möjligheternas skärgård
Inomhusverket av Åbokonstnären Jouna Karsi, utforskar tidens skikt och kunskapens betydelse på ett modernt sätt. Verket placeras i Astras entré och består av öliknande former som påminner om landskapsfragment utskurna ur marken. De utvecklas till stigliknande strukturer som symboliserar tiden som en skärgård av möjligheter, där nutid, förflutet och framtid samexisterar.
Nastja Säde Rönkkö – here with you
Nastja Säde Rönkkös fleråriga performance here with you fördjupar sig i Astras gemenskap och tidsuppfattning. Verket inleds hösten 2026. Konstnären kommer att tillbringa en dag varje månad i Astra under två års tid. Verket växer på så vis fram ur gemenskapens behov, i vardagen och i rummet.
Förberedande workshoppar för allmänheten ordnas under hösten 2025 och våren 2026. För att delta behövs ingen tidigare erfarenhet av performancekonst eller uppträdande.



Preliminära skisser över verken Passage of Time av Hilda Hellström, Möjligheternas skärgård av Jouna Karsi och here with you av Nastja Säde Rönkkö.
Läs mer om Astras konstkoncept här.
Artikeln är ursprungligen publicerad i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2025.
Text: Helena Nylund
Bild: Erik Saanila, Hathaikant Ranumas, Kia Koponen, Vesa Aaltonen, Annika Welling-Nyberg.
Du är kanske också är intresserad av följande artiklar.
-
-
23.01.2026Sibeliusmuseum och ämnena musikvetenskap och folkloristik vid Åbo Akademi firar 100 år av gemensam historia år 2026
-
-
09.12.2025Stiftelsen för Åbo Akademi understöder konst och kultur i Åboland med över 374 000 euro