Kunskapens kraft behövs mer än någonsin
Stefan Wallin. Foto: Jaska Poikonen.
Vi hör ofta sägas att vi lever i en brytningstid. Det låter kanske mer dramatiskt än vad det är. Varje tid i mänsklighetens historia har väl i någon mening alltid varit en brytning med det gamla. Kontrasten är tidlös och rörlig. Frågan är närmast hur vi anpassar oss till förändringen, lyckas styra den snarare än styras av den. På den punkten är dagens utmaningar möjligen annorlunda.
Allt färre rationella motiv tycks programmera förändringen. Gamla sanningar skakas i grunden, lokalt och globalt. Nya teknologier invävda i oförutsägbara maktförhållanden och enögda ambitioner växer fram för att brukas och missbrukas. Det som i går kändes stabilt och evigt ter sig idag osäkert och flyktigt. I sådana förändringens virvlar är det lätt att känna sig som en vilsen boll i ett flipperspel.
I det spelet blir kunskapens roll desto viktigare. Lika lite som kulturen är bildningen, allmänbildningen och utbildningen lyxprodukter i ett välmående samhälle. De är själva fundamentet som gör att civilisationen överhuvudtaget kan hålla ihop, helst också blomstra.
Bildningen ger oss perspektiv. Det är genom historiska, filosofiska och kulturella ramar vi kan tolka vår samtid och förstå att dagens utmaningar aldrig står isolerade från det som varit. Allmänbildning skapar en gemensam referensram. Den gör det möjligt för människor med olika bakgrund att samtala, utbyta tankar och mötas i det offentliga rummet. Lära sig nytt. Förstå. Respektera.
Utan den gemensamma grunden riskerar vi splittring, misstro och polarisering. Just därför riktar populismen sina ofta banala, men giftiga projektiler mot sådana sömmar i samhällsbygget som i sina sprickor kan blotta grogrunden för maskinerat missnöje, alltså populismens livsbränsle.
Utbildningen är den mest kraftfulla motorn för jämlikhet och innovation. Det är genom utbildning som barn kan bryta sociala barriärer och som forskningen kan finna svar på samtidens svåra frågor. Det är via utbildning och kunskap som demokratin kan återförsäkra sig om att nästa generation medborgare har verktygen att fatta klokare och underbyggda beslut.
Utbildningen är och förblir en biljett till frihet – för individen och för samhället. Eller annorlunda uttryckt: Också den tyngsta skolboken väger alltid lättare än okunnighet.
Därför är det ohållbart om man reducerar utbildningen till ett kostnadsproblem som bedöms fyra år i taget. Kunskap är aldrig bara en sifferspalt i en budgetbok eller en nettoutgift – allra minst för ett samhälle, som dragits med nolltillväxt i nästan 20 år. Utbildningen är tvärtom en investering i framtiden, en del av stigen ut ur stagnationen.
Varje samhälle som valt att skära i utbildningen har i efterhand fått betala ett högt pris. Dels i form av förlorad konkurrenskraft, dels svagare sammanhållning och större sårbarhet. Den utbildningsbaserade kunskapen är fjäderlätt att bära, men blytung att sakna.
I dag när desinformation sprids snabbare än fakta och enkla svar ofta lockar mer än komplexa behövs bildningens djup, allmänbildningens bredd och utbildningens kraft mer än någonsin. I utbildningspyramiden är universiteten lika med toppen. Men en topp är inte alltid dömd att vara smal. Universitetet är också bredd och djup, mångfald. Och vi vägrar ge upp hoppet på att just mångfalden kommer att segra över enfalden.
Stiftelsen för Åbo Akademi har sedan 1917 sett som sin uppgift att stöda uttryckligen bredd och djup på toppnivå. I detta nummer av Inblick finns smakprover på hur detta går till i praktiken. Ledstjärnan är klar: Framtiden skapas idag. Varje dag.
Stefan Wallin
Styrelseordförande för
Stiftelsen för Åbo Akademi
Artikeln är ursprungligen publicerad i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2025.
