Konstutställningar gör religionsvetenskaplig forskning mer tillgänglig
För forskardoktor Nina Kokkinen är arbetet på Donnerska institutet en dröm. Fokuset i hennes forskning är olika kopplingar mellan religion och konst från slutet av 1800-talet och framåt. I skrivande stund håller hon på med postdoktoral forskning om den österländska andlighetens inflytande på konsten i Finland. Hon är även aktuell som kurator för utställningen ”Österländsk andlighet” på Tikanojas konstmuseum i Vasa.
Intresset för religionshistoria startade när Nina Kokkinen studerade konst vid Lapplands universitet. Här blev hon intresserad av esoterismen och den symbolistiska konsten i Finland. Ett verk som betytt mycket för Kokkinen i början av forskningsbanan är Akseli Gallen-Kallelas målning Ad Astra, som innehåller många referenser till esoterisk andlighet.
Idén om att göra en utställning på konstmuseum baserad på den egna forskningen fick Kokkinen när hon höll på att slutföra sin doktorsavhandling. Hon föreslog för Gallen-Kallela Museum i Esbo att de skulle sätta upp en utställning baserad på hennes forskningsresultat. De visade intresse och några veckor efter att hon disputerat år 2019 öppnade hennes första utställning, Sielun silmä – Själens öga, som belyste temat klärvoajans i konsten. Utställningen sågs av mer än 20 000 besökare. I dag har hon kuraterat fem utställningar med anknytning till den egna forskningen och har två nya projekt på gång.
– Konstutställningarna har varit en viktig del av arbetet för att alla ska kunna ta till sig min forskning. Samtliga utställningar har varit välbesökta och har fått bra återkoppling av såväl konstkritiker som allmänheten. Människor har kommit fram till mig och tackat mig för att jag på ett neutralt sätt kan ta upp frågor som kan uppfattas som komplicerade och till och med stigmatiserande, berättar Kokkinen.
Den österländska andlighetens påverkan på konsten i Finland kom Kokkinen in på under arbetet med sin doktorsavhandling. I sitt forskningsmaterial hittade hon några rader om buddhism och Gallen-Kallela. Hon fann det intressant att en finländsk nationalromantiker redan under 1800-talet hade kommit i kontakt med österländska influenser. Då hade hon inte möjlighet att gå djupare in i ämnet, men hennes intresse hade väckts och hon visste att i framtiden ville hon forska vidare i den österländska andlighetens inflytande på konsten. När hon började arbeta på Donnerska institutet år 2021 var tiden äntligen inne att djupdyka i temat.
”Ett av mina syften med forskningen är att de religiösa perspektiven ska integreras i konsthistorien. Jag vill också lyfta fram hur olika kulturer och religioner har smält samman med finskheten.”
Att allmänheten ska ha tillgång till forskning är viktigt för Kokkinen. Hon publicerade därför sin doktorsavhandling även i en lättare variant i bokform, Totuudenetsijät – Esoteerinen henkisyys Akseli Gallen-Kallelan, Pekka Halosen ja Hugo Simbergin taiteessa (Vastapaino, 2019). Boken fick stor uppmärksamhet i media och belönades med Edvard Richter-priset av Finska Konstföreningen. Genom sin forskning vill Kokkinen också arbeta för ett mera öppet och tolerant samhälle.
– I och med att jag alltid befunnit mig på gränsen mellan konsthistoria och religionsvetenskap ser jag det som en naturlig sak att koppla samman dessa två. Ett av mina syften med forskningen är att de religiösa perspektiven ska integreras i konsthistorien. Jag vill också lyfta fram hur olika kulturer och religioner har smält samman med finskheten. Detta tror jag kan skapa utrymme för ett mer jämlikt och tolerant samhälle. Konsten och museerna har en mycket viktig roll när det gäller att uppnå detta mål.
Kokkinen arbetar i det fantastiska biblioteket som Donnerska institutet upprätthåller och som har Nordens största religionsvetenskapliga boksamling. I institutets historia finns det också andra forskare som sysslat med konst och esoterism. Både institutets första bibliotekarie Olof Sundström och Sixten Ringbom, professor i konsthistoria vid Åbo Akademi och bibliotekarie på Donnerska institutet, var intresserade av esoterisk andlighet och forskade inom detta.
– Det finns en lång forskningstradition inom esoterisk andlighet på Donnerska institutet och det är fint att jag får vara med och se till att denna forskning fortsätter, säger Kokkinen.
Det här är Donnerska institutet
Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning är ett forskningsinstitut i anslutning till Stiftelsen för Åbo Akademi. Donnerska institutet har som mål att fungera som en knutpunkt för forskning om religion och kultur i Finland och i Norden.
Donnerska institutet grundades år 1959 med hjälp av en donation av makarna Uno och Olly Donner. Makarna Donners vision var att bygga upp ett institut som på ”strängt vetenskaplig grund” understöder och bedriver forskning kring religion och kultur. Med utgångspunkt i donatorernas önskemål omfattar institutets verksamhet två huvudområden: forskning och biblioteksverksamhet.
Forskningen inriktas på ämnet religion i bred bemärkelse. Flera av de anställda har forskning som en
del av sitt arbete. Utöver detta understöder Donnerska institutet forskning bland annat genom doktorandstipendier, forskarpris samt ordnar konferenser och seminarier. Institutets forskningsbibliotek är det största inom sitt område i Norden och är öppet för allmänheten.
Donnerska institutet stöder även forskning om religion via sina publikationer: skriftserien Scripta Instituti
Donneriani Aboensis och tidskriften Approaching Religion. Scripta Instituti Donneriani Aboensis är en konferenspublikation som har utkommit sedan år 1967. Scripta utkommer sedan år 2014 som en referentgranskad open access-publikation. Approaching Religion är en referentgranskad tidskrift som publicerar aktuell forskning kring religion i bred bemärkelse. Tidskriften har utkommit sedan år 2011 med två nummer per år och har ända från början varit en open access-publikation.
Artikeln är ursprungligen publicerad i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2024.
Text: Matilda Wargh.
Bild: Linda Svarfvar.
