Genomslagskraft har blivit ett allt viktigare ledord för Stiftelsen för Åbo Akademi, som stöder både akademisk och kulturell verksamhet. Med en tydligare inriktning på att mäta och kommunicera resultaten av sina insatser, strävar stiftelsen efter att säkerställa att både stora och små satsningar leder till varaktig och meningsfull förändring i samhället.

Genomslagskraften i en allmännyttig stiftelse handlar om att ställa upp målsättningar för hur stiftelsens syfte kan förverkligas, och att mäta hur väl bidragen uppfyller det syftet.

Det säger Lasse Svens, skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Stiftelsens breda uppdrag, att stödja Åbo Akademi och kultur som gynnar det svenska i Finland, medför att genomslagskraften utfaller på en bred och brokig skala. Även om stiftelsens finansiering i alla tider har gett ringar på vattnet är det först under de senaste åren man aktivt har diskuterat genomslagskraftens betydelse.

– Vi blir hela tiden bättre på att mäta genomslaget av vad vi gör. Ännu för tio år sedan utvärderade vi inte resultatet av vår finansiering lika målmedvetet som vi gör idag. Vårt fokus på genomslagskraft har också gjort oss till en bättre sparringpartner i diskussioner om hur våra bidrag kan användas, säger Svens.

Att så ett frö idag – och skörda om tiotals år

Genomslagskraft är ingen exakt vetenskap. Ibland är resultaten tydliga och omedelbara, andra gånger syns inte effekten förrän långt i framtiden. Nina Blom, chef för forskningsfinansiering vid Stiftelsen för Åbo Akademi, säger att genomslaget aldrig går att kontrollera till hundra procent.

– Genomslag handlar om att åstadkomma en eftersträvad förändring. Men vi kan inte styra till exempel när eller på vilket sätt vi åstadkommer förändringen. Dessutom är det svårt att identifiera och evaluera mätbara indikatorer för genomslagskraft, även om det hela tiden utvecklas och tas i bruk nya mätinstrument för det. Idag finns exempelvis möjligheten att följa hur forskning sprids på sociala medier.

När man utvärderar genomslagskraften gäller det att inte göra evalueringen för tidigt.

–Det kan vara frågan om långsiktiga mål som uppnås först årtionden efter att ett forskningsprojekt har avslutats. Samtidigt bygger också forskning nästan alltid på tidigare forskning. Om man omedelbart mäter genomslags kraften ger den kanske inget utslag, trots att effekten på sikt kan vara betydande, säger Blom.

Genomslagskraft skärper fokus

Lasse Svens och Nina Blom understryker att Stiftelsen för Åbo Akademi betraktar genomslagskraft på en strategisk nivå. Genom forskningsbidrag är man aldrig ute efter att detaljstyra eller inkräkta på den akademiska friheten.

– Samtidigt hör det till en forskares karriärutveckling att lägga allt större vikt vid den egna forskningens betydelse och nytta för det bredare samhället, säger Blom, men tillägger att stiftelsen diskuterar dessa frågor med alla som ansöker om bidrag.

Stiftelsen för Åbo Akademi gav år 2018 Åbo Akademi en 100-årsgåva i form av fortsatt finansiering av spetsforskning. Spetsforskningsfinansieringen riktas till utvalda forskningsprojekt på viss tid som en följd av en noggrann evaluering och efterrapportering. Tillsammans med Åbo Akademi jobbar stiftelsen målmedvetet med att skapa transparenta och kvalitativa processer kring detta och anlitar även externa sakkunniga för att säkerställa en möjligast objektiv utvärdering.

– Marinbiologin är ett bra exempel där Åbo Akademi varit före sin tid och stiftelsen varit med och sått viktiga frön i begynnelsen. Idag använder en av de fyra spetsforskningsenheter stiftelsen finansierar under perioden 2024–2028 sig av tvärvetenskapliga metoder för att forska kring lömska problem kopplade till marin biologisk mångfald, säger Svens.

Även om miljonbidrag kan leda till banbrytande forskning är det inte alltid stödets storlek som avgör genomslagets magnitud, och samma kriterier för genomslag gäller inte för alla satsningar. Blom påminner om den breda skala som Stiftelsen för Åbo Akademi arbetar inom.

– Vi ger också bidrag till lokala föreningar. Exempelvis kan det handla om att deras verksamhet förebygger marginalisering av unga, vilket också på sikt kan ha enorm genomslagskraft.

Kultur och fastighetsvård är en del av genomslagskraften

Vid sidan av att stödja det akademiska är den kulturbärande verksamheten central inom Stiftelsen för Åbo Akademi. Flera av stiftelsens fonder stöder kulturell verksamhet och stiftelsen driver tre museer, förfogar över flera samlingar och är majoritetsägare i ÅU Media Ab. Stiftelsen äger också flera historiskt betydelsefulla byggnader, bland annat teaterhuset där Åbo Svenska Teater verkar.

– Inom den kulturbärande verksamheten är genomslagskraften svårare att kvantifiera. Men vi arbetar hela tiden för att göra våra samlingar tillgängliga för en bredare publik, säger Svens.

Som exempel på det här nämner Svens de omfattande digitaliseringsprojekt museerna utfört, speciellt gällande samlingarna vid museet Ett Hem, samt utvecklandet av Sibeliusmuseums publika verksamhet, där besökarantalet har stigit kraftigt under de senaste åren.

– Dessutom är vi kända i stan för att vi tar väl hand om våra fastigheter. Numera har alla våra historiska fastigheter fått en plakett på tre språk och punktskrift, med information om fastighetens historia.

Genomslagskraft går hand i hand med god kommunikation

– Genomslagskraften är ett sätt att mäta hur väl stiftelsen lyckas i sitt uppdrag. Att tydligt och transparent kommunicera kring detta bygger förtroende för vår verksamhet, vilket är viktigt även med tanke på eventuella kommande donationer, säger Svens.

Förtroendet för universiteten är fortfarande högt i Finland, men vi lever i en tid när vetenskaplig forskning ifrågasätts mer än förr. På nätet sprids konspirationsteorier många gånger snabbare än forskningsresultat.

– Då är det viktigt att kommunicera på rätt sätt, och betona vikten av transparens och samhällsnytta. Att visa på genomslagskraft är en allt viktigare del av vår kommunikation, säger Blom.

---

Artikeln är ursprungligen publicerad i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2024.

Text: Sebastian Dahlström.
Bild: Jaska Poikonen.