På BioCity i Åbo samlas världsledande forskargrupper, startupföretag och studerande kring toppmoderna mikroskop. Två välplacerade bidrag från Stiftelsen för Åbo Akademi riktade forskarvärldens strålkastarljus mot Åbo – och två decennier senare är genomslagskraften enorm, med oanade framtida möjligheter.

“Hell” står det på skylten ovanför ett av laboratorierna på femte våningen i byggnaden BioCity i Åbo. Jag och professor John Eriksson kliver in i rummet, som för en lekman framstår som ett virrvarr av knappar, rattar, elektroniska komponenter och optiska linser.

– Innovationen som ledde till Nobelpriset i kemi år 2014 gjordes i det här rummet, förklarar Eriksson.

Nobelpristagaren som gett laboratoriet dess namn är den rumänsk-tyske fysikern Stefan Hell. Hans upptäckt lade grunden för STED-mikroskopin, en teknik med mycket hög upplösning, som gett forskare möjlighet att studera delar av celler i större detaljrikedom än vad man tidigare trodde var möjligt.

– I sitt tal under Nobelmiddagen tackade Stefan Hell Finland, Finlands Akademi och Åbo, säger Eriksson.

Men Nobelpriset är bara en av flera framgångssagor inom medicinsk och biologisk forskning som har sina rötter i Åbo Biovetenskapscentrum. Under de senaste årtiondena har centret tagit enorma kliv framåt. Mycket av framgången går att härleda till två strategiska punktinsatser av Stiftelsen för Åbo Akademi.

Pionjärer inom open access

BioCity, och dess teknologipark Åbo biovetenskapscentrum, byggdes som ett samarbete mellan Åbo Akademi och Åbo universitet i slutet av 1980-talet. Redan från början var tanken att skapa ett centrum med högteknologisk forskningsutrustning, men ännu i slutet av 1990-talet, när Eriksson blev professor i cellbiologi vid Åbo universitet, låg centret på medelnivå i Finland.

– Några år senare tog det fart. År 2001 beviljade Stiftelsen för Åbo Akademi ett stipendium på en miljon mark för anskaffande av toppmodern mikroskoputrustning.

Åbo biovetenskapscentrum anammade tidigt filosofin kring open access – det vill säga att forskare från hela världen fick tillgång till den avancerade maskinparken för nominella avgifter, vilket var ovanligt på den tiden.

– Detta lade grunden för Turku Cell Imaging Core som hjälper forskare att nyttja de avancerade mikroskopen. Det väckte forskarvärldens intresse för BioCity i Åbo.

Stipendiet var som en katalysator – sen växte allting snabbt.

År 2006 lämnade Eriksson Åbo universitet för att börja jobba som professor i cellbiologi vid Åbo Akademi. På campus diskuterades ivrigt om hur man ytterligare kunde höja profilen inom den medicinska och biologiska forskningen.

– Vi kom fram till att bio-imaging, eller biologisk visualisering, var ett övergripande och gemensamt styrkeområde. Det fanns världsledande kunskap och utrustning för att studera allt från molekyler, celler och vävnader till organismer och humana sjukdomar. Fördelen med att utnyttja synergieffekterna av både instrument och kunnande blev snabbt uppenbar,säger Eriksson.

Följande år, 2007, gav Stiftelsen för Åbo Akademi ett rejält lyft till initiativet genom ett strategiskt bidrag – ett bidrag som matchades av Åbo universitet. Tack vare dessa bidrag kunde nya och helt unika instrument av världsklass införskaffas.

– Tack vare vår samordnade service för att observera allt från molekyler till patienter, samt en välfungerande organisation som ansvarade för användarservice, utbildning, instrumentförvaltning och samordning, låg vi plötsligt på toppnivå i Finland.

Detta gynnade basforskning, undervisning, innovationer men också diagnostik, kliniskt arbete och profileringen av Åbo som forskningsstad. Som ett samarbete mellan de båda universiteten och sjukhusdistriktet grundades den nationella paraplyorganisationen Turku BioImaging.

– Stiftelsens bidrag var helt avgörande. Det fungerade som en katalysator som satte i gång en nästan explosionsartad reaktion. En punktinsats som nu, nästan 20 år senare, har vuxit sig starkare och större än någon kunde föreställa sig, säger Eriksson.

“Samma princip som CERN”

Det dröjde inte länge innan forskarvärlden fick upp ögonen för Turku BioImaging. Open access-principen gjorde att internationella forskare i allt högre utsträckning kunde använda teknikerna i Åbo, och inom kort räknades centret till ett av de ledande på europeisk nivå.

– Vi fick en koordinerande roll för detta teknikområde i Finland. Om någon i Europa var intresserad av att samarbeta med Finland så var det oss de kontaktadejj, säger Eriksson.

Året därpå, 2008, etablerades den paneuropeiska organisationen Euro-BioImaging som förmedlar service till de mest avancerade imaging-centren i Europa. Organisationen har grundats enligt samma princip som partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz, där flera stater gick ihop för att gemensamt införskaffa avancerad forskningsutrustning.

– Euro-BioImaging byggdes upp under 10 års tid. År 2018 var allting färdigt, 2019 godkänt av EU, och 2020 kunde vi öppna våra dörrar för forskarvärlden.

Euro-BioImaging finansieras och förvaltas av 19 medlemsstater, som idag har 237 serviceenheter runt om i Europa. Tack vare Åbos internationella position, renommé och aktiva engagemang placerades högkvarteret i Åbo, och år 2021 utnämndes Eriksson till generaldirektör.

– Jag är mycket glad att Åbo är Europas huvudstad på detta vetenskapligt väldigt centrala teknikområde.

Open access och möjlighet till fritt kunskapsutbyte

Guillaume Jacquemet leder styrgruppen på Turku BioImaging, och är en av de yngre internationella forskarna som etablerat sig i Åbo. Med en forskarbakgrund i både Frankrike och Storbritannien kom han till Finland för omkring 10 år sedan.

– I Åbo finns infrastrukturen som ger mig förutsättningar att bedriva den forskning jag vill, och staden ger dessutom möjligheter till god livskvalitet.

Jacquemet leder ett laboratorium som koncentrerar sig på cancerforskning. För att undersöka hur cancerceller rör sig i kroppen krävs flera olika typer av mikroskop, och tillgången till dem alla ser Jacquemet som en av styrkorna med Åbo Biovetenskapscentrum. Open access-principen är också väldigt viktig.

– Möjligheten att hyra instrumenten för en billig summa är avgörande, precis som den expertis som finns att tillgå på BioCity. Att två universitet samarbetar ökar ytterligare kunskapsutbytet, och det är något som är viktigt att bevara också i framtiden när Åbo Biovetenskapscentrum flyttar till nya lokaler.

Rider på vågen av bildanalys med hjälp av artificiell intelligens

Jacquemet är en av de ledande forskarna inom utvecklingen av artificiell intelligens som ett hjälpmedel i analysen av mikroskopens bilder. Han beskriver de senaste fem årens snabba AI-utveckling som att rida på en våg.

– Det har gått väldigt snabbt, varannan eller var tredje månad sker ett större genombrott. Det är en väldigt spännande tid för en forskare inom bio-imaging.

Teamet utvecklar också kontinuerligt AI-driven mjukvara för att kunna utföra allt mer avancerade analyser. Dessutom sparar den artificiella intelligensen forskarnas tid, vilket kan ge stor effekt för hela forskningsfältet.

– Bio-imaging hör till kärnverksamheterna inom alla livsvetenskaper. Majoriteten av alla laboratorier använder sig av bio-imaging i någon form, och här är AI till stor nytta.

“Fröet har vuxit till ett träd”

När professor Eriksson år 1994 återvände till Åbo från sina postdoktorala studier i USA inhyste BioCity ett medelmåttigt finländskt forskningscenter. Idag kryllar huset av internationella forskargrupper, studerande och i grannskapet finns ett stort antal startupföretag inom medicin och biologi.

– Allt det här har vuxit fram ur det frö som planterades genom Stiftelsens bidrag år 2001 och 2006. Med lite gödsel och ett par decennier tid har fröet vuxit till ett stort träd. Vägen har varit lång men i slutändan har genomslagskraften och avkastningen varit enorm, och ger oanade framtida möjligheter på europeisk och global nivå.

Eriksson säger att den internationella forskningen på BioCity inte enbart har gynnat Åbo Akademi och Åbo universitet. Genomslagskraften sträcker sig från lokalsamhället ända upp till nationell och internationell nivå. Eriksson framhåller vikten av att universiteten och Åbo stad också i framtiden agerar med optimism och tillförsikt.

– Genom klok planering och strategiska satsningar kan det väletablerade kunskapsområdet, i samarbete med den starka nationella organisationen Turku BioImaging och den framstående internationella organisationen Euro-BioImaging, i framtiden fortsätta att leverera betydande fördelar och framgångar.

---

Artikeln är ursprungligen publicerad i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2024.

Text: Sebastian Dahlström
Bild: Heikki Räisänen.