Stiftelsen investerar i framtiden och historisk kontinuitet
Stefan Wallin, styrelseordförande vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Bild: Jaska Poikonen.
Ett samhälles framgång mäts inte enbart med ekonomisk tillväxt, exportvolymer eller statsfinansiella nyckeltal. Det handlar också om samhällets förmåga att vårda sin bildning, sina språk och sitt kulturella kapital.
För den svenska befolkningen i Finland är forskning, utbildning och kultur på eget språk inte luxuösa särintressen. De är fundament i ett levande och demokratiskt samhälle. I avsaknaden av stordrift behöver en minoritet ibland särlösningar. De behövs för att säkra samma rättigheter som majoriteten har, inte bättre rättigheter. En viktig skillnad att minnas när röster i den offentliga debatten påstår annat.
När forskning bedrivs föds ny kunskap för mänskligheten. I dess farvatten utbildas framtida experter, lärare, läkare, jurister, humanister, samhällsvetare och många andra för det föränderliga samhällets behov.
Utbildningen är avgörande för ett framgångsrikt samhälle. För Svenskfinland är den en ödesfråga. Svenska dagis, skolor, gymnasier, yrkesutbildningar och högskolor är inte bara institutioner för inlärning. De är mötesplatser där språk, identitet och gemenskap förs vidare från generation till generation.
En annan bärande pelare är kulturen. Teatrar, festivaler, litteratur, musik, museer och fria kreatörer föder mening, sammanhang och känslor. De berättar vilka vi är, varifrån vi kommer och vart vi är på väg. I en tid då informationen flödar allt snabbare och den globala, inte alltid entydigt intelligenta, konkurrensen om vår uppmärksamhet hårdnar blir den egna kulturen allt viktigare.
Samtidigt står dessa fundament inför stora utmaningar. Minskar den offentliga sektorn sin finansiering av utbildning, forskning eller kultur uppstår en förväntan på att tredje sektorn ska fylla tomrummet. En måhända förståelig tanke, men som strategi ohållbar på sikt.
Stiftelsernas roll är att komplettera, utveckla och möjliggöra sådant som annars inte skulle bli av. De kan ta risker, stöda nytänk och främja spetskompetens, men inte bli permanenta substitut för offentliga kärnuppgifter. Den dagen våra stiftelser och fonder låter sig uppfattas som ett välbeställt kavalleri som rycker in då det offentliga retirerar ger vi ett lillfinger, som snart får sällskap av fyra fingrar till. Att pengarna snabbt tar slut i en sådan spiral är också ett faktum.
Stiftelsernas och fondernas leveranssäkerhet bör vara stabil med tillväxtpotential. För det krävs att allmännyttan har samhällsbejakade verksamhetsförutsättningar. Väljer framtida regeringar att börja källbeskatta allmännyttan är följden enkel att förutspå: mindre pengar till forskning, utbildning, kultur, ungdomsverksamhet, sociala insatser och mycket annat som bidrar till ett resilient, välmående samhälle.
Konkret: vilka stipendier och projekt, vilken forskning eller kulturproduktion tvingas vi då avstå från?
Ha dessa frågor i minnet när partierna snart lägger fram sina statsekonomiska anpassningsrecept för nästa valperiod. Stiftelsen för Åbo Akademi har sedan 1917 sitt klara syfte: att ekonomiskt stöda Åbo Akademi samt att främja finlandssvenskt kulturarbete, särskilt vetenskaplig forskning. Detta syfte fullgör vi genom att säkra ett förutsägbart stöd till vår närmaste strategiska partner Åbo Akademi, upprätthålla tre museer, äga Finlands äldsta utkommande dagstidning Åbo Underrättelser, Åbo Svenska Teaters och flera andra historiska fastigheter och på olika sätt bidra till svenska rum och kreativa sammanhang samt samarbeta och koordinera med andra stiftelser och fonder.
I stiftelsens filosofi är evighetsperspektivet vårt kvartal. Vi känner nyfikenhet på det nya och respekt för det gamla då vi investerar i framtiden, i nyskapande och i historisk kontinuitet. I dessa tecken ser vi fram emot 2027 då Stiftelsen för Åbo Akademi fyller 110 år.
Stefan Wallin
Styrelseordförande för
Stiftelsen för Åbo Akademi
Denna artikel har ursprungligen publicerats i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2026.
