Varje år söker över en miljon människor asyl inom EU. Varje asylsökande genomgår en process där intervjuer spelar en avgörande roll för deras framtid. Tänk om de beslut som avgör människors öden inte är grundade på tillförlitlig vetenskapligt baserad information?

Psychology at the Frontiers: Asylum Interviewing and Decision-Making (Psych-AID) är en av fyra interna spetsenheter vid Åbo Akademi. Projektet leds av Jan Antfolk, professor i tillämpad psykologi. Kärnteamet består av cirka tio forskare med olika erfarenhetsnivåer som arbetar nära varandra. Med i teamet är bland annat doktoranderna Hedayat Selim och Obed Appiah.

Projektet, som är ett av de största i sitt slag, utvärderar hur intervjutekniker vid juridiska förhör kunde tillämpas för att förbättra genomförandet av asylintervjuer. Forskarna utreder också hur evidensbaserade kriterier för trovärdighetsbedömning kan användas för att stödja asyltjänstemän i deras beslutsfattande.

– Vi strävar efter att förbättra asylintervjuerna för att säkerställa korrekta och rättvisa beslut. Vårt mål är att besluten ska baseras på vetenskapligt förankrade metoder, säger Antfolk.

Ett ambitiöst forskningsinitiativ

Det som gör Psych-AID-projektet unikt är dess omfattning och ambition att tillämpa rättspsykologiska metoder på asylintervjuer, något som tidigare inte har utforskats i samma utsträckning. Antfolk påpekar att det är överraskande hur lite forskning som har gjorts på detta område, med tanke på hur viktig och omfattande frågan är.

– Det berör så många, både på nationell och individnivå, säger han.

Traditionellt har kunskap från rättspsykologin använts inom rättsväsendet för att skapa tillförlitliga vittnesmål. Psych-AID:s mål är att överföra denna kunskap till asylprocessen. Ett centralt fokus ligger på att utveckla och förbättra intervjutekniker, särskilt för utsatta grupper som sexuella minoriteter.

En av forskningsmetoderna är att analysera transkriptioner av verkliga asylintervjuer, vilket är möjligt tack vare ett nära samarbete med Migrationsverket i Finland.

– Vi är mycket tacksamma för vårt nära samarbete med Migrationsverket som ger oss tillgång till värdefull data, säger Antfolk.

Utvärdera olika intervjutekniker

Forskarteamet använder en kombination av experimentella och icke-experimentella metoder för att utveckla de bästa intervjuteknikerna. Experimentella studier används när de vill analysera hur olika faktorer kan påverka resultatet, exempelvis för att utreda hur olika intervjutekniker inverkar på de asylsökandes förmåga att förmedla sin berättelse i olika kulturella kontexter.

– Vi vill ta reda på vilka intervjutekniker som bäst lockar fram information och hjälper de asylsökande berätta sin historia. Vi kallar det för ”labb-intervjuer”, men de utförs inte i ett traditionellt laboratorium utan är ett arbetssätt där vi genom att efterlikna verkliga intervjusituationer kan testa och utvärdera olika tekniker, säger Appiah, och tillägger att målet med all forskning är att förstå vad som fungerar och vad som inte gör det. Vi kan inte alltid förvänta oss att våra metoder ska lyckas, men även misslyckanden är värdefulla eftersom de visar vilka intervjumetoder som inte bör användas i asylsprocesser.

Kulturella skillnader och social identitet

En central utmaning som forskarna i Psych-AID belyser är de kulturella skillnader som ofta komplicerar asylintervjuer. Asylsökande har ofta bristande förtroende för myndigheter, ibland på grund av negativa erfarenheter från sina hemländer.

– En del asylsökande har erfarenheter av förföljelse från myndigheterna i sitt hemland. Hur skapar man tillit i en situation där det finns stora kulturella skillnader och där den asylsökande behöver känna sig trygg nog att berätta hela sin historia? Det är frågor vi vill besvara, säger Antfolk.

Psych-AID är också intresserade av asylärenden baserade på social identitet, som religiös tillhörighet eller sexuell minoritet. Dessa fall utgör särskilda utmaningar eftersom det finns begränsad vägledning om hur och vilka frågor som bör ställas.

– De frågor myndigheterna ställer i ärenden som rör social identitet grundar sig ofta på asyltjänstemännens personliga och kulturella antaganden om vad som definierar ett ”äkta” medlemskap i dessa sociala grupper. Dessa antaganden återspeglar inte nödvändigtvis de asylsökandes verkliga erfarenheter. Dessutom finns det begränsad information om hur man skapar en trygg intervjumiljö, särskilt när det finns kulturella skillnader mellan intervjuaren och den som blir intervjuad. När det handlar om en persons sociala identitet blir det svårare att veta vilka frågor som ska ställas för att få fram den nödvändiga informationen för ett rättvist beslut, förklarar Selim, som också har praktisk erfarenhet av ämnet efter att ha arbetat med asylfrågor i sitt hemland Egypten.

Västerländska modeller för social identitet används ofta som norm, vilket kan vara problematiskt.

– Vad händer när den intervjuades historia inte passar in i den här modellen? På platser där människor tvingats fly på grund av sin religiösa tillhörighet eller sexuella läggning, har de här människorna antagligen aldrig haft möjligheten att öppet ge uttryck för detta, säger Selim.

Forskarna har också noterat att asylansökningar baserade på social identitet, såsom sexuell läggning, ofta missförstås.

– Det finns en förväntan att asylsökande ska uttrycka sin identitet på ett västerländskt sätt. Vi behöver förstå hur människor faktiskt uttrycker sig om sin sexuella läggning när de inte har en västerländsk bakgrund, fortsätter Selim.

Utbildningsmöjligheter online för asylarbetare

Ett av spetsenheten Psych-AID:s mål är att skapa ett online-program för utbildning av asyltjänstemän i hela Europa. Detta program ska ge tjänstemän runt om i Europa möjlighet att utveckla sin intervjuteknik genom att öva på intervjusituationer med hjälp av virtuella avatarer som agerar som asylsökande.

– Studier inom rättspsykologin visar att utbildning ger en omedelbar förbättring, men effekten avtar snabbt när deltagarna återgår till vardagen. Vi behöver därför ett system som inte bara utbildar, utan också kontinuerligt uppmuntrar asyltjänstemännen att öva och bibehålla sina färdigheter, förklarar Antfolk.

– Inom Europa finns stora skillnader i asylbeslut för sökande med liknande bakgrund. I vissa länder godkänns sökande med liknande profil och nationalitet i 60 procent av fallen, medan antagningsprocenten bara är 30 procent i ett annat. Med detta forskningsprojekt vill vi harmonisera asylbesluten, så att de sökande får liknande processer och utfall oavsett vilket land de söker skydd i, förklarar Selim.

Göra verklig skillnad

Psych-AID:s forskning är ännu i ett tidigt skede, och har än så länge främst fokuserat på asylansökningar och beslut i Finland. Framtidsplanen är att samarbeta med myndigheter i andra länder, men det kommer vara mer utmanande både vad gäller tillgång till data och möjligheten att intervjua andra länders asyltjänstemän.

Det ultimata målet med forskningsprojektet är att de evidensbaserade metoder som utvecklas ska implementeras i verkligheten och leda till rättvisare beslut i asylärenden. Projektets mål är inte bara att generera akademisk kunskap utan också att skapa verklig påverkan.

– Vi vill utbilda asyltjänstemän i Europa att utföra intervjuerna på bästa möjliga sätt. Det är ett ambitiöst projekt, men behovet av forskning inom detta område är så stort att vi känner oss dragna framåt av en nästan gravitationsliknande kraft, förklarar Antfolk.

– Jag hoppas se våra forskningsresultat och rekommendationer implementeras i verkligheten, och att vi sedan kan utvärdera vilken effekt det har, säger Appiah.

Genom att kombinera rättspsykologisk expertis med fokus på social och kulturell förståelse, strävar Psych AIDprojektet efter att förbättra asylprocessen. Med målet att skapa mer rättvisa och humanitära beslut, har forskningen potential att förbättra inte bara asylhanteringen utan även andra beslutsprocesser som involverar särskilt utsatta grupper. Om projektets rekommendationer och utbildningsverktyg implementeras brett, kan det bidra till att skapa en mer rättvis och inkluderande värld för dem som söker skydd och rättvisa.

– Vi är fast beslutna att nå våra mål och göra verklig skillnad för de som befinner sig i utsatta situationer, avslutar Antfolk.

ASYLSÖKANDE
Med asylsökande avses en person som söker skydd och uppehållsrätt i en främmande stat. Asylsökande kan lämna sitt hemland, eller det land där hen är stadigvarande bosatt, av många skäl, till exempel för att fly undan krig, förföljelse eller otrygghet.

I Finland har antalet asylsökande varierat mellan cirka 1 500 och 6 000 per år under 2000-talet. År 2023 lämnades det in 5 372 asylansökningar i Finland, varav Migrationsverket fattade 1 571 positiva asylbeslut. Största delen av sökandena var från Somalia, Syrien, Irak och Ryssland. Asyl beviljades i största utsträckning till medborgare från Irak, Ryssland och Somalia.

Artikeln är ursprungligen publicerad i Stiftelsens för Åbo Akademi magasin Inblick 2024.

Text: Helena Nylund
Bild: Linda Svarfvar.