Modern havsforskning bedrivs inte bara av marinbiologer – statsvetare och ekonomer spelar en lika viktig roll. Inom Åbo Akademis forskningsprofil Havet är tvärvetenskaplighet ett honnörsord. Forskarna samarbetar över disciplinsgränser, och genom ny metodik inkluderas även kommuner, företag, beslutsfattare och privatpersoner i forskningen. Målet är att hitta sätt för hur vi kan leva med våra hav på ett hållbart sätt. 

Startskottet för forskningsprofilen Havet kom år 2017. Finlands Akademi beviljade specialfinansiering för att utveckla spetsforskningsenheter vid universiteten. Havet var ett av de profileringsområden som fick finansiering, säger professor Nina Tynkkynen vid Fakulteten för samhällsvetenskaper, ekonomi och juridik vid Åbo Akademi. 

Biträdande professor Anna Törnroos-Remes vid Fakulteten för naturvetenskaper och teknik framhåller att komplicerade problem kräver brett samarbete. Målsättningen är att hitta lösningar som ska möjliggöra en samexistens mellan haven och vårt moderna samhälle. 

– Inom forskningsprofilen Havet vävs marinbiologi ihop med statsvetenskap och industriell ekonomi, men även humanistiska ämnen ingår i våra projekt. Eftersom de problem vi forskar i sträcker sig bortom disciplingränserna måste vår forskning också göra det, säger Anna Törnroos-Remes. 

Lång tradition av havsforskning att luta sig mot 

Den tvärvetenskapliga forskningsprofil som Havet idag är har vuxit fram ur en mångårig tradition av havsforskning vid Åbo Akademi. Ett av de starka namnen under de senaste årtiondena är professor Erik Bonsdorff. 

– Under sin tid lyfte Erik Bonsdorff marinbiologins ställning vid akademin, nationellt såväl som internationellt. Samtidigt utvecklades det tvärvetenskapliga tankesättet. Allt viktigare blev också att förankra forskningen i samhället. Den kunskap vi tar fram ska komma alla till nytta, säger Anna Törnroos-Remes. 

Erik Bonsdorff innehade den så kallade C.O. Tallgren-professuren i marinbiologi, som Åbo Akademi med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi instiftade år 1997 till politikern och företagsledaren Carl Olof Tallgrens 70-årsdag. Tallgren hade under åren 1982–1997 verkat som ordförande för Stiftelsens för Åbo Akademi styrelse, och är även hedersdoktor vid akademin. 

Erik Bonsdorff gick i pension år 2022, men den breda havsforskningen han lade grunden för lever starkt inom forskningsprofilen Havet, vilket är ett av Åbo Akademis viktigaste profileringsområden. Havet har för tillfället 17 pågående projekt finansierade av Finlands Akademi, Business Finland och EU. Totalbudgeten uppgår till knappt 7,4 miljoner euro. Ett nyligen startat projekt där Havets mångvetenskapliga expertis uttryckligen efterfrågades är EU Horizon Europe projektet Protect Baltic, med målsättningen att skapa ett effektivt nätverk av marina skyddsområden i Östersjön. Havet och ÅA bidrar med ekologisk kunskap om ekosystemets funktion. Vidare bidrar vi med samhällsvetenskapligt och juridiskt kunnande i fråga om förvaltning av och möjligheterna för implementerande av skyddsområdena.  

– Målsättningen är att göra Havet till en nationell spetsforskningsenhet vid Finlands Akademi, eller skapa ett ledande internationellt forskningsnätverk på antingen nordisk eller EU-nivå. Jobbet vi gjort hittills har varit att utveckla grunden, metodiken och sättet att arbeta. Nästa steg är att ytterligare bredda vår forskning, säger Törnroos-Remes. 

– Samtidigt är det viktigt att säkra fortsatt finansiering så att Havet kan jobba med längre framförhållning. 

Att lösa olösliga problem 

I havet blandas naturens villkor med människans behov. En hållbar samexistens kräver svar på stora, svårdefinierade frågor. När forskarteamet bakom profilen Havet formulerar sitt uppdrag nämns vetenskapsbaserade lösningar på dessa så kallade lömska problem som prioritet nummer ett. 

– Lösningarna kan ändå bara vara tillfälliga, eftersom lömska problem är dynamiska och ändrar karaktär över tid, säger Nina Tynkkynen. 

Det är en del av det som gör dem så svåra att tackla. Enbart att definiera ett lömskt problem kan vara en utmaning. Det går exempelvis inte att ställa upp kriterier för när alla lösningar på ett lömskt problem har hittats. Och potentiella lösningar kan inte kvantifieras i termer som “sanna” eller “falska”, utan enbart som “fungerande” och “icke fungerande”. 

Ett typexempel på ett lömskt problem är övergödningen av Östersjön. 

– Problemen i havet orsakas i många fall av det som sker på land. Trots att jordbruk bidrar till övergödningen av Östersjön är det inte något alternativ att sluta bruka jorden, säger Tynkkynen. 

Lömska problem kommer i alla storlekar. Nedsmutsning så som övergödningen, biodiversitetskrisen och klimatförändringen är alla exempel på globala lömska problem, som i sin tur driver utvecklingen av lokala lömska problem. 

– Så enorma utmaningar kan kännas hopplösa att ta sig an. Men att bara slå ut med händerna och göra ingenting är inte heller något alternativ. Alla små dellösningar innebär ett steg framåt på vägen mot en hållbarare värld, säger Anna Törnroos-Remes. 

– Och så ska vi minnas att alla havets problem inte är lömska. Ibland går det faktiskt att hitta en enkel lösning. 

Levande laboratorium med många deltagare 

Föreställningen om universiteten som elfenbenstorn där forskning bedrivs utan inblick från eller samverkan med det övriga samhället är förlegad. Att ta sig an breda lömska problem kräver ett brett angreppssätt – inte bara över disciplingränser utan även genom samarbete med offentliga och privata aktörer utanför den akademiska sfären. 

Levande laboratorium, eller Living Lab, kallas konceptet som är en väsentlig del av den metodik som forskningsprofilen Havet arbetar med. I många av forskningsprojekten är företag, politiker och privatpersoner med – redan från start. 

– Egentligen är det inte särskilt kontroversiellt. All forskning är mer eller mindre beroende av politik och ekonomi. Inom samhällsvetenskaperna har vi metoder för hur man kan bedriva den här typen av forskning på ett objektivt och transparent sätt, säger Nina Tynkkynen. 

Levande laboratorium-metodiken kan komma väl till pass exempelvis i planeringen av en vindkraftspark till havs, där flera intressenter samarbetar kring ett gemensamt projekt. 

– Företag ska bygga och driva parken, myndigheter ska godkänna planer samt ge råd, och de råden bör basera sig på vetenskaplig forskning som universiteten erbjuder, förklarar Anna Törnroos-Remes. 

– Vi svarar ständigt på remisser och förfrågningar. Vi samarbetar med experter och delger våra forskningsresultat. 

Utöver att erbjuda kunskapsunderlag och samarbeten i projekt, tar forskarna också tillvara själva kunskapen om metodiken under processens gång. 

Nästa steg för forskningsprofilen Havet är att säkra en starkare position med mera långvarig horisont. Den unika metodiken som forskargruppen har byggt upp är klar, och ryggraden i arbetssättet är etablerad. 

– Vi lär oss vad som fungerar och inte fungerar i samarbetet med olika aktörer. Samtidigt utvecklar vi en process som kan användas i liknande framtida projekt, tillägger Törnroos-Remes. 

Trots att forskningsprofilen Havet bara har verkat i några år har metodiken redan lett till förbättringar av den marina miljön och bidragit till lösningar på lömska problem. 

– Genom levande laboratorium engagerar vi beslutsfattarna, företagen och i vissa fall också privatpersoner redan från början. De är med under hela forskningsprocessens gång. Det betyder att vi inte enbart kommunicerar våra forskningsresultat när de är färdiga, utan vi har även en chans att påverka utvecklingen under hela projektet, säger Nina Tynkkynen. 

Haven är internationella – forskningen likaså 

Världens hav är gemensamma och de problem som berör våra internationella vatten kräver globala lösningar. Samtidigt präglas den politiska atmosfären för tillfället av en ökad nationalism, särskilt efter Rysslands attack mot Ukraina. 

– Tidigare samarbetade jag mycket med ryska forskarkolleger, men för närvarande är det samarbetet pausat. Å andra sidan har andra internationella forskarrelationer intensifierats, säger Nina Tynkkynen. 

Även Anna Törnroos-Remes framhåller att det globala samarbetet för att lösa klimatrelaterade problem hela tiden blir intensivare. 

– Det går inte en dag utan att vi skulle ha någon form av internationellt samarbete på någon nivå. Och det är få länder i världen som vi inte har samarbetspartners och kolleger i. 

Förenta Nationernas årtionde för havsforskning, som pågår fram till år 2030, medför att intresset för havsforskningen för tillfället är stort. För forskningsprofilen Havet finns det därmed tillfälle att utöka möjligheterna att påverka globalt. Via stora breda projekt finns tillgång till internationella paneler och arbetsgrupper, så som FN:s klimatpanel och FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.  

– Det både viktigaste och roligaste med vår forskning är att se hur våra resultat kan ha en konkret effekt. Många av oss sitter med i nationella och internationella kommittéer, där vi har en central roll i arbetet för att motverka effekterna av lömska problem, säger Törnroos-Remes. 

– Jag är med i en grupp som på uppdrag av den förra regeringen utarbetar en havsforskningsstrategi för Finland. Där blir tvärvetenskapligheten starkt betonad, och det är något vi ser som mycket viktigt med tanke på den metodik vi använder, tillägger Nina Tynkkynen. 

Kontinuiteten viktig – havsforskning är evigt aktuell 

Både Anna Törnroos-Remes och Nina Tynkkynen beskriver sitt arbete som ett drömjobb. I samband med att forskningsprofilen Havet grundades visste de båda att de ville jobba inom projektet. För Törnroos-Remes som har vuxit upp nära skärgården i Vasa har intresset för havet varit något som följt henne sedan hon var barn. 

– Jag minns särskilt en dag på åttonde klassen när vi hade möjlighet att bekanta oss med olika utbildningar. Jag var sedan barnsben intresserad av naturen och biologi, men där och då fick jag veta att det finns ett ämne som heter marinbiologi. Jag insåg att det var det jag ville studera! 

Nina Tynkkynen är hemma från Tammerfors och var som ung mera förtrogen med Finlands insjölandskap än med skärgården. Men naturen har alltid legat henne varmt om hjärtat. Intresset för haven väcktes särskilt i och med studierna i statskunskap, eftersom havens geopolitiska roll är intressant. 

– De är vad vi kallar en common-pool resource, något som ingen äger. Frågor som berör hur man ska ta hand om gemensamma områden intresserar mig, säger Tynkkynen. 

Nästa steg för forskningsprofilen Havet är att säkra en starkare position med mera långvarig horisont. Den unika metodiken som forskargruppen har byggt upp är klar, och ryggraden i arbetssättet är etablerad. 

– Nu vill vi ytterligare bredda samarbetet och vårt tvärvetenskapliga arbetssätt. Målet är att nå en position som spetsforskningscenter, med den status och kontinuitet som det innebär, säger Tynkkynen.  

Till det behövs mera finansiering – både offentlig och privat. Ju mer forskningsprofilen Havet växer, breddas och etablerar sig inom nya områden, desto mer återväxt kan forskarna räkna med. 

– Viktigt är också att satsa på utbildningen. Vi behöver flera unga forskare, säger Nina Tynkkynen. 

– Kontinuiteten är väldigt viktig. Behovet av ny kunskap om våra hav kommer inte att försvinna, och det är i och med FN:s satsning högaktuellt detta årtionde, säger Anna Törnroos-Remes. 

Text: Sebastian Dahlström

---

Forskningsprofilen Havets styrgrupp: 

Nina Tynkkynen (ordf.)  
professor i miljöstyrning och policy 

Anna Törnroos-Remes 
biträdande professor i miljö- och marinbiologi 

Magnus Hellström 
professor i industriell ekonomi 

Henrik Ringbom 
professor i havsjuridik 

Björn Vikström 
professor i systematisk teologi 

Anna-Greta Nyström 
professor i företagsekonomi,  
särskilt internationell företagsverksamhet