Tidens spår och förändringens effekter – ny ÅA-forskning om Paulinerkyrkans dramatiska öde - Stiftelsen för Åbo Akademi sr
Forskning

Tidens spår och förändringens effekter – ny ÅA-forskning om Paulinerkyrkans dramatiska öde

Paulinum invigdes år 2017.

Teologie doktor Kim Groop, specialforskare i teologi vid Åbo Akademi, studerar kyrkor i förändring. Projektet Changing Spaces beviljades totalt 210 000 euro i forskningsfinansiering av Inez och Julius Polin-institut för teologisk forskning, fördelat på fyra forskare och tre kalenderår. Kim Groop är dessutom högaktuell som ny ordförande för Donnerska institutets styrelse.

Hösten 1993 inledde Kim Groop sin snart trettioåriga relation med Åbo Akademi som student i informationsbehandling. Läsåret därpå böt han huvudämne till kyrkohistoria och med tiden följde både en doktorsexamen och en lektors- och forskartjänst inom området.

Idag bor Groop i Åbo med sin familj, men han har hunnit med flera längre utlandsvistelser genom åren.

– Under studietiden åkte jag på utbyte till tyska Leipzig och Münster och som doktorand bodde min fru och jag i Belgien, Luxemburg och Namibia, berättar Groop.

I sin doktorsavhandling fokuserade Groop på tysk mission och kulturmöten i Tanzania, men det är tillbaka mot Leipzig han på senare tid har riktat blicken. Under sina studier vid Leipzigs universitet väcktes hans intresse för dess turbulenta historia under DDR- tiden, och särskilt för förstörelsen av universitetets kyrka, Paulinerkyrkan. Byggnaden står i centrum i hans pågående projekt finansierat av Polin-institutet.

Kim Groop

– Vi är fyra forskarkollegor som undersöker tre lutherska kyrkor som har genomgått såväl förstörelse som återupprättelse. Gemensamt för Lutherkyrkan i Helsingfors, Sankta Katarina kyrka i S:t Petersburg och Paulinerkyrkan i Leipzig är att plötsliga och dramatiska händelser har satt sin prägel både på byggnaderna och deras användare, säger Groop.

Paulinerkyrkan i förändring

I Changing Spaces: Ritual Buildings, Sacred Objects and Human Sensemaking djupdyker Kim Groop i Paulinerkyrkans 800-åriga historia. Paulinerkyrkan upprättades år 1231 som klosterkyrka åt dominikanorden och när Leipzigs universitet grundades 1409 utvecklades ett nära samarbete mellan de två. I samband med reformationen upplöstes dominikanorden och kyrkan kom i universitetets besittning. Martin Luther vigde den gamla klosterkyrkan till universitetskyrka år 1545, som nu fungerade utrymme både för gudstjänst och akademiska syften.

– Paulinerkyrkan har en rik historia. Här verkade bland annat Johann Sebastian Bach vid sidan av sin ordinarie kantorstjänst i grannförsamlingen. Kyrkan klarade sig så gott som oskadd genom världskrigen och här samlades såväl regimkritiker som Stasi-agenter för att lyssna till predikan. Men allting fick ett plötsligt slut när DDR-regimen beslöt sig för att skapa ett ”nytt” socialistiskt Karl Marx-universitet. Den 30 maj 1968 sprängdes Paulinerkyrkan, berättar Groop.

Groop visar bilder av demonstranter som hade samlats på Augustusplatz framför universitetskyrkan den nämnda dagen. Upprörda studenter, anställda och Leipzigbor gjorde vad de kunde för att rädda 1200-talskyrkan, men tillfångatogs under protesterna. Flera fick långa fängelsestraff för att ha delat ut flygblad.

– Strax innan min egen studietid i Leipzig hade gamla kyrkliga epitafier utplacerats på campus och en gigantisk stålkonstruktion föreställande en kyrka rests invid rektorsbyggnaden. Det krävdes ändå en del efterforskning innan jag förstod att här en gång hade stått en universitetskyrka. En hel generation östtyskar hade kvästs till tystnad om händelserna 1968, säger Groop.

Forskning i kollektivt minne

Tack vare forskningsfinansiering av Inez och Julius Polin-institut för teologisk forskning kan Kim Groop studera Paulinerkyrkan. Han själv och forskarkollegorna Jakob Dahlbacka (Åbo Akademi), Gunilla Gunner (Södertörns högskola) och Carola Nordbäck (Mittuniversitetet) delar på de 70 000 euro projektet har beviljats tre år i rad.

Konkurrensen om forskningsfinansieringen är hård, inte minst bland de humanistiska vetenskaperna. Projektet ska först få höga poäng i exempelvis Finlands Akademis bedömning, innan Polin-institutet behandlar ansökan, förklarar Groop.

Målet med just den här forskningen är inte bara att sprida kunskap om tre fascinerande byggnader och deras historia, utan också om människans relation till särskilda fysiska platser och ting. Enligt forskargruppen påverkar materia såsom kyrkor vår tidsuppfattning, våra handlingar och vår känsla av tillhörighet. I Changing Spaces frångår man tanken om byggnader som stumma föremål och ser dem istället som aktanter i de processer, händelser och ritualer som äger rum i och omkring dem.

– Forskning i kollektivt minne är vanligt, men religion undersöks mera sällan i sammanhanget. Jag upplever att det finns en viss pinsamhet kring frågor som tangerar tro, trots att hela vårt samhälle är så djupt påverkat av just religion, konstaterar Groop.

De fyra forskarna arbetar självständigt men har ett starkt stöd i varandra under processen. Groops forskning kommer att utmynna i vetenskapliga artiklar och en bok.

Nystart

Efter DDR:s fall år 1990 uppstod så småningom tankarna på en ny universitetskyrka i Leipzig. Det var ändå inte förrän år 2007 som planerna realiserades. Tio år senare närvarade Kim Groop vid invigningen av Paulinum, som kyrkan heter idag.

– I kyrkans arkitektur och interiör syns spår av originalet men också händelserna 1968. Rosenfönstret på byggnadens östra gavel har placerats snett för att demonstrera i vilken riktning byggnaden föll vid sprängningen. På insidan finns flera futuristiska lösningar men också restaurerade historiska figurer och föremål. Precis som efter reformationen fungerar Paulinum både som kyrka och universitetsaula, berättar Groop.

Kim Groop

Groop beskriver stämningen på universitetskyrkans nyinvigning som känslosam. På plats fanns tidigare studenter som hade haft en stark relation till byggnaden innan sprängningen och som hade deltagit i demonstrationerna år 1968. Groop närvarade i egenskap av kyrkohistoriker, men gick också in i rollerna som etnolog och folklorist. Han noterade hur Paulinerkyrkans dramatiska förändringar hade påverkat en stor grupp människor och hur byggnadens öde berörde på många plan. De samtal han förde här med vittnen av Paulinerkyrkans historia utgör en del av hans forskningsmaterial i Changing Spaces.

– Jag använder mig av tidigare forskning i ämnet, den enorma mediala uppmärksamhet kyrkan har fått och intervjumaterial bestående av röster både för och emot en rekonstruktion av byggnaden. Vissa förespråkade att en exakt kopia av Paulinerkyrkan skulle återuppföras medan andra kritiserade universitetet för bygget av ett religiöst objekt. Universitetskyrkans återkomst i det sekulära Leipzig visar hur stora trauman som DDR-tiden hade gett upphov till. Samtidigt säger det något om den fysiska platsens betydelse som stöd och inramning för kollektivets minne, konstaterar Groop.

Donnerska institutets styrelseordförande

Våren 2023 återgår Kim Groop till sin tjänst som universitetslektor i tanken om byggnader kyrkohistoria vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, samtidigt som han fortsätter med projektet Changing Spaces på deltid. I juli invaldes han i Donnerska institutets styrelse och vid oktobermötet utsågs han till dess ordförande. Posten gäller för två år, med start i juli 2023.

– Jag ser fram emot ett gott samarbete med Donnerska institutets föreståndare Ruth Illman och övriga anställda. Jag hoppas kunna bidra till institutets fortsatta utveckling och blomstring. Jag vill också hjälpa till att stärka relationen till andra institut, säger Groop, och hänvisar till det redan nära samarbetet med Polin-institutet och Åbo universitets Centre for the Study of Christian Cultures.

Vad gäller hans intresse för Paulinerkyrkan ser Groop stor potential för forskning på området.

– Projektet Changing Spaces har tagits väl emot både nationellt och i en större europeisk kontext. Jag vill gärna ägna mig mera åt minnesforskning framöver, avslutar Groop.

Text: Veronica Aspelin-Forsell
Foto: Linda Svarfvar, Kim Groop