Aktuell artikelSpetsforskning

Mål: demokratisera framtidens demokrati

By 2 mars, 2020 No Comments

Hur mår demokratin? Vilken roll har de sociala medierna i populismens tillväxt? Vad vet finländare om politik? Och hur ska man i framtiden garantera att en bredare folkopinion hörs i beslutsfattandet med tanke på att valdeltagandet i Finland ligger under de nordiska ländernas genomsnitt?

Det är några av de frågor, som söker sina svar i den spetsforskningsenhet som under professor Kimmo Grönlunds ledning i fyra år framåt ska grubbla över demokratins framtid. Han ser med tillförsikt fram emot forskningsperioden, där flera stora frågeställningar kring demokratins läge, både i dag och i framtiden, ska finna svar.

Bland de mera banbrytande tankarna finns forskarnas plan att bygga upp och testa en så kallad demokratisk infrastruktur där den ”genomtänkta folkopinionen” är representerad. Den skulle i olika former kunna användas inom beslutsfattande och som opinionsmätare. Inspiration och kunskap hämtar teamet via tätt samarbete med Stanford University, där professor James S. Fishkin utvecklat metoden Deliberative Polling.

Förenklat handlar det om att bygga upp statistiskt representativa och slumpmässigt valda nätbaserade medborgarpaneler, där folk får ta ställning till olika frågor med betydligt mer bakgrundskunskaper än de har i traditionella opinionsundersökningar. – Hos politiker finns ofta en uppfattning om att vanligt folk är dumma. Det är de inte, men för att kunna bilda en åsikt borde folket ha tillgång till samma information som politiker har. Idén med medborgarpanelerna skulle vara att de faktiskt förses med mångsidig information innan de via diskussioner bildar sin åsikt.

Föropinionsmätningar och folkomröstningar i all ära, men de kan ge felaktiga resultat beroende på hur frågeställningen görs och hur komplicerat temat är, menar Kimmo Grönlund.

Som ett exempel nämner han den opinionsmätning som gjordes för några år sedan, då Reservistförbundet bad finländarna ta ställning till vilken jaktplansmodell Finland borde välja. Det kan finländarna säkert ha en åsikt om, men gemene man eller kvinna kan knappast anses vara så insatt i militärteknik att åsikten bygger på en verklig kunskap.

Som ett annat exempel nämner han Brexit-omröstningen, som kanske hade haft en annan utgång ifall britterna verkligen hade vetat vad de tar ställning till.

De finländska forskarna vill också testa medborgarpanelen som en del av det politiska beslutsfattandet, exempelvis i samband med medborgarinitiativ som avancerar till riksdagsbehandling. I de diskussioner Grönlund fört med politiker verkar idén få stöd. Enligt honom kan de folkvalda många gånger vara osäkra på vad ett medborgarinitiativ egentligen representerar. Då kunde de rådfråga en medborgarpanel.

Allting skulle också handla om öppenhet: Medborgarpanelerna skulle vara tillgängliga för hela forskningsgemenskapen, och i förlängningen kunde man också samarbeta med medierna. – Skillnaden mellan vår metod och kommersiella opinionsföretag skulle vara att vi inte är ute efter att göra vinst, utan endast täcka våra kostnader. Trots att just Åbo Akademi i mindre skala testat motsvarande upplägg, bland annat då man undersökte folkets inställning till det svenska språket för några år sedan, så är man nu ute efter den stora, nationella scenen.

– Om vi betänker demokratins framtid så behöver vi nya innovationer. Vi behöver göra vanligt folk direkt delaktiga i det politiska beslutsfattandet, eftersom samhället har förändrats sedan den allmänna rösträtten infördes för över hundra år sedan.

Inte så att Grönlund är djupt oroad över demokratins läge i Finland, eller Norden. Men han är oroad över att valdeltagandet i Finland är lägre än i de övriga nordiska länderna och att populistströmmarna frodas också hos oss. Någonstans, säger han, har det uppstått ett glapp, där växande skaror väljer att inte göra sig hörda i politiska val. Här kan populister också hitta anhängare med sina väldigt förenklade budskap. – Det finns mycket i den finländska politiska kulturen som gör att folk inte deltar, bland annat för att det är så oklart hur ens röst påverkar regeringsmakten. Se bara på Centern, som var valets stora förlorare och nu sitter i regeringen. Allmän och lika rösträtt var en bra innovation, men nu måste vi försöka hitta ett sätt som gör att dagens människor känner sig mer delaktiga i det demokratiska systemet.

Text: Jeanette Björkqvist
Illustrationer: Johanna Bruun
Foto: Jaska Poikonen