Politices doktor Anu Ojaranta. 
Bild: Heikki Räisänen

I maj 2020 delade Stiftelsen för Åbo Akademi ut 360 000 euro till vetenskaplig forskning. Bland bidragsmottagarna fanns politices doktor Anu Ojaranta, vars högaktuella undersökning om människans kristida informationskompetens finansierades med 15 000 euro.

Politices doktor Anu Ojaranta är aktuell med ny forskning om hur vi mottar och behandlar information under kriser, med fokus på den pågående coronapandemin. Ojaranta utför undersökningen som deltidsanställd vid Åbo Akademi mellan augusti 2020 och februari 2021. Forskningen bygger på 258 kvalitativa enkätsvar insamlade under undantagstillståndet i Finland mars-maj 2020.

– Jag studerar hur vi mottar information, bildar åsikter och fattar beslut under pandemiska omständigheter. Jag ser närmare på hur de svarande hanterar sina känslor kring corona- rapporteringen, i form av så kallad informationsångest eller informationsmättnad, berättar Ojaranta. Stiftelsen för Åbo Akademi beviljade Ojaranta forskningsstöd med motiveringen att undersökningen bidrar till ny, viktig kunskap om vår relation till information under en epidemi. Forskningen stöder dessutom ÅA:s satsningar på områdena digitalisering och demokrati.

– Tack vare stödet på 15 000 euro kunde jag under våren samla in data för studien, fördjupa mig i kvalitativ analysmetodik och bekanta mig närmare med ämnet, säger Ojaranta.

Passion för information

Ojaranta har axlat rollerna som bibliotekarie, forskare, lärare, föreläsare och företagare under sina över tjugo år i biblioteksvärlden. Hösten 2019 doktorerade hon i informationsvetenskap vid Åbo Akademi, efter tidigare tradenomexamen från Åbo yrkeshögskola, magisterexamen från Bibliotekshögskolan i Borås och lärarkompetens från yrkeshögskolan i Uleåborg (Oamk).

– Nyfikenhet, viljan att förstå och sprida kunskap är mina främsta drivkrafter. Mitt kanske främsta intresseområde är informationskompetens bland barn och unga och genom åren har jag fördjupat mig i bl.a. källkritik, fejknyheter, inlärningsmiljöer och relationen mellan skola och bibliotek, berättar Ojaranta. Genom undersökningen i vår kristida informationskompetens närmar sig Ojaranta sin stora passion ur ännu ett nytt perspektiv. Ojaranta samarbetar aktivt med andra ÅA-forskare inom ämnet informationsvetenskap, såsom akademilektor Kristina Eriksson- Backa, professor Gunilla Widén och universitetslärare Eeva-Liisa Eskola.

– Vi var flera som tillsammans formulerade enkätfrågorna i våras och som nu utnyttjar svaren för ökad kunskap i ämnet, säger Ojaranta.

Pandemisk infodemiologi

Forskning i kristida informationskompetens har förekommit också innan coronaviruset, framförallt i kontexterna naturkatastrofer och sjukdomarna HIV och AIDS. I början av 2000-talet myntade den tyske forskaren i hälsopolitik och e-hälsa Gunther Eysenbach begreppet infodemiologi, som hänvisar till digital informationssökning av hälsorelaterat innehåll. Också vid ÅA har forskare fördjupat sig i Eysenbachs metod i hälsoinformationskompetens.

– Informationsmiljön under coronapandemin är däremot en helt annan än under början av 2000-talet eller andra, tidigare globala farsoter. Aldrig förr har vårt informationsklimat varit så tillgängligt, snabbt och mångsidigt, vilket ställer höga krav på individens informationskompetens. Var och en ska själv avgöra vilka källor hen litar på, vad som är fakta eller desinformation, konstaterar Ojaranta. Ojaranta återkommer också till informationsmättnaden, förorsakad av det oändliga bruset vi nås av idag.

Munskyddsdebatten 2020 är ett utmärkt exempel på motstridig information i coronasammanhang, där olika källor hänvisar till olika fakta. När bruset blir för högt reagerar vissa med att helt stänga av flödet eller vända sig till en ny plattform för information.

– Informationskompetens är också en jämställdhetsfråga, inte minst under pandemiska förhållanden. Vår förmåga att orientera oss mellan fakta och fiktion kan bli avgörande för hur vi klarar oss genom epidemin, både fysiskt och mentalt, säger Ojaranta.

Mersmak för fortsatt forskning

De 258 enkätsvar som samlades in mellan mars och maj 2020 har sammanställts, analyserats och ska i februari publiceras för allmänheten i en vetenskaplig artikel. Ojaranta har själv fokuserat på de 86 svenskspråkiga enkätsvar som kom in, medan hennes ÅA-kollegor har sett närmare på andra språkversioner (finska och engelska), eller någon specifik fråga. Så småningom ska samtliga enkätdelar slås samman till en överskådlig helhetsbild.

– Det är för tidigt för att gå ut med några direkta upptäckter, men mitt personliga antagande är att vi kommer att se skillnader i hur olika åldersgrupper uppfattar informationsflödet kring coronan. Unga nås framförallt av information via sociala medier, medan äldre konsumerar mera traditionella medier. Vi kan också redan nu se att de svarande representerar en mångfald medborgare och andra som vistades i landet under våren, men att de mest samhällskritiska rösterna saknas bland de svarande, berättar Ojaranta.

Ojaranta nämner att den nya ÅA-forskningen har väckt stort intresse både i hemlandet och i USA, där samma enkätundersökningar görs på den egna befolkningen. Hade hon själv fått välja skulle hon fortsätta att fördjupa sig i ämnet ännu lite till.

– Det dryga halvår jag sist och slutligen kommer att ha ägnat forskningen på deltid är en ganska kort tid i sammanhanget. En snäv tidtabell och invecklade databehandlingsprogram har varit projektets största utmaningar. Den njutning analysprocessen och forskningsframstegen ger mig kompenserar ändå alltid för det tunga i slutändan, avslutar Ojaranta.