Han läser staden – från gatans asfalt till det som finns i våra tankar - Stiftelsen för Åbo Akademi sr
ÅA-stödForskningForskningsfinansiering

Han läser staden – från gatans asfalt till det som finns i våra tankar

Jason Finch, biträdande professor i engelska språket och litteratur vid Åbo Akademi, skulle vandra längs Houstons gator, han skulle fotografera, föra anteckningar och tala med folk han möter i Bradford, gräva ner sig i stadsarkivet i St. Louis och analysera hur Birmingham omnämns i skönlitteratur och på teaterscener. Men så slog pandemin till, och det fick bli en bok i stället – i väntan på att forskningsresor ska bli möjliga igen.

Där dikter följer metrik och rim följer städer de mönster som ritats upp i detaljplaner. Både i staden och i den skönlitterära texten finns regler vi känner igen, regler som hjälper oss att navigera. Nyckeln till litterära stadsstudier är att se det gemensamma i språkliga och urbana uttrycksformer.
– När jag kommer till en ny stad försöker jag snabbt lämna turiststråken och ta mig till mindre gator och vanliga kvarter. Ibland behövs tålamod innan staden öppnar sig, det första intrycket är inte alltid sanningen.

Jason Finch minns barndomshemmet i 70-talets London, där han bläddrade i en stor bok. Här presenterades världens storstäder: London, New York, Moskva. Hans intresse för geografi väcktes tidigt.

När Finch senare studerade litteratur vid universitetet insåg han hur vanligt det är att i forskningen sammanföra litteratur med historia, och hur förhållandevis ovanligt det är att koppla litteratur till geografi. Här fanns en lucka att fylla.
– Litteraturens förhållande till rummet, det spatiala, blev något jag ville undersöka djupare. Och det har jag gjort under hela min karriär.

Fragila städer som globaliseringen kört förbi

Biträdande professor Finch är för närvarande forskningsledig från sitt jobb vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi. Tack vare stöd från H.W. Donners forskningsfond för engelska språket och litteraturens framtid kan han ägna sig åt forskningsprojektet Fragile Cities, Transatlantic and Post-industrial: A study in Urban Humanities.

I forskningen vill Jason Finch fördjupa sig i de brittiska städerna Bradford och Birmingham, samt deras amerikanska motsvarigheter St. Louis och Houston.
– Bradford i Storbritannien och St. Louis i USA var rika och prominenta industristäder för 100 år sedan. Då flockades immigranterna, men idag flyttar folk bort och städerna krymper.

Det här är ett narrativ som fascinerar Finch. Birmingham och Houston bär på liknande historier, även om de fortsättningsvis är framgångsrika storstäder.
– Men de innehar ändå en kulturell andra plats, i förhållande till exempelvis Los Angeles eller London.

I vinter hoppas Finch på att äntligen få bege sig ut på sina planerade forskningsresor till de här städerna, förutsatt att coronapandemin tillåter resande. Tills dess lägger han sista handen vid sin nyskrivna bok Literary Urban Studies and How to Practice It som han har skrivit under pandemin.

En handbok i att läsa staden

– Jag vill nå forskare som är nya inom fältet och ge dem verktyg för att lära ut tankesättet inom litterära stadsstudier. Precis som titeln säger är boken inte enbart samlade referat av tidigare forskning, utan innehåller också verktyg för hur man kan tänka som forskare inom ämnet, säger Jason Finch.
I korthet handlar det alltså om hur man läser en stad med samma metodik som man i litteraturforskning läser skönlitterära verk.
– Litterära stadsstudier bygger broar mellan humaniora och samhällsvetenskap. Samtidigt rör man sig också ibland utanför det rent akademiska.

Jag frågar om det helt enkelt handlar om att ringa in stadens känsla.
– Du är på rätt spår, säger Finch. Men samtidigt måste man balansera stadens mångfald. Invånarna ser alla på sin stad från olika perspektiv, och har olika känslor för den. Dessutom kan delar av staden, som enskilda kvarter, ha en alldeles egen känsla. Utmaningen är att sammanfatta allt det här.

Kollektivtrafiken som stadens blodomlopp

Vid sidan av arbetet med boken och forskningen kring de brittiska och amerikanska städerna driver Jason Finch även den finländska biten av det europeiska forskningssamarbetet PUTSPACE. Här fokuserar man på kollektivtrafikens roll i staden.
– Kollektivtrafik är det som håller städer samman, och får städer att växa.

Hittills har forskning kring kollektivtrafik främst riktat in sig på ekonomisk statistik och antal användare. Men samtidigt finns det mycket mera att undersöka kring kollektivtrafik. Vilken roll den spelar som en off entlig plats för möten och kulturell mångfald, till exempel. Även i det här internationella projektet finns H.W Donners forskningsfond med som finansiär.
– Det handlar om att undersöka kollektivtrafiken med litterära stadsstudiers metodik, att ge den ett humanistiskt ansikte. Städer är också mentala bilder, och existerar som konstruktioner i folks medvetanden. Den är kollektivtrafikens roll i den här dimensionen vi vill ta fasta på, förklarar Finch.

I många fall blir kollektivtrafiken en viktig symbol för hela staden.
– Som till exempel New Yorks gula taxibilar, eller Londons röda stadsbussar. Eller de gula stadsbussarna i Åbo, för den delen.

Londonbon som blev Åbo-patriot

Vid sidan av broarna över Aura å är det just de gula stadsbussarna som Jason Finch starkast minns från sina första år i Åbo. Fortfarande är det de gula bussarna som tar honom och hans familj från hemmet i förorten in till centrum.

Finch visar den grafiska novellen LINES av den italienska forskaren och konstnären Giada Peterle. Den ingår som en del i PUTSPACE-projektet.
– Den tecknade serien undersöker kollektivtrafikens betydelse i Åbo, från spårvagnarnas tid fram till dagens bussar. Det är ett spännande exempel på hur man kan blanda konst med akademisk forskning, säger Finch.

Idag beskriver sig Jason Finch som en stolt Åbo-patriot, väl hemmastadd i staden.
– Min bild av Åbo har vuxit. Särskilt gillar jag att utforska Åbos grönområden. Staden och naturen ligger i fin balans.

Såvida pandemiläget tillåter ser Finch fram emot att genomföra de planerande forskningsresorna till USA och Storbritannien, till de fragila städer han vill förstå på djupet.

Jobbet med PUTSPACE-projektet fortsätter parallellt, och så hoppas han att både forskare och andra intresserade hittar hans bok. Och med hjälp av den på djupet förstå det virrvarr av asfalt, stål, betong, mångfald, symboler, ambitioner och drömmar som utgör varje stad.

H.W. Donners forskningsfond

Professor Heinrich Wolfgang Donner (1904–1980) var en inflytelserik akademiker och anglicist. Sin
passion för det engelska språket och litteraturen lät Donner leva vidare genom Stiftelsen för Åbo Akademi.

Vid sin bortgång testamenterade Donner en betydande summa till ämnet engelska språket och litteraturen
vid Åbo Akademi. Idag kan såväl studerande, forskare som lärare inom ämnet tilldelas stipendier ur
H.W. Donners fond.

Stipendier ur fonden kan bland annat användas för forskarvistelser utomlands, vilket hjälper forskare
att ta sig ut på internationella arenor och på så sätt även förstärka Åbo Akademis konkurrenskraft.

Text: Sebastian Dahlström
Foto: Outi Törmälä