Elias Tillandz-priset år 2022 till banbrytande glyfosatforskning vid Åbo universitet - Stiftelsen för Åbo Akademi sr
ForskningForskningsfinansieringPristagare

Elias Tillandz-priset år 2022 till banbrytande glyfosatforskning vid Åbo universitet

Benjamin Fuchs och Marjo Helander fortsätter sin glyfosatforskning och gör fältarbete med växter och pollinerare på Runsala.
Forskarna Benjamin Fuchs och Marjo Helander. Foto: Hanna Oksanen/Åbo universitet.

Elias Tillandz-priset utdelades i år till forskare vid biodiversitetsenheten och institutionen för biologi vid Åbo universitet. Forskarna har undersökt inverkan av ogräsbekämpningsmedlet glyfosat på miljön och insektdöden. Priset överräcktes till forskarna torsdagen den 25 augusti 2022 i samband med BioCity-symposiet.

Elias Tillandz publikationspris är uppkallat efter Åbo Akademis professor Elias Tillandz (1640–1693). Tillandz hämtade med sig den empiriska forskningen till Åbo och publicerade den första egentliga vetenskapliga publikationen i Åbo.

Priset delas årligen ut till den bästa forskningsartikeln publicerad av forskare vid BioCity Turku. I år har prismottagarna utsetts av tidigare vetenskapliga chefer vid BioCity Turku, professor emeritus Kalervo Väänänen och professor emeritus Eero Vuorio på basis av förslag från hela forskarkåren. BioCity Turku är en gemensam organisation för Åbo universitet och Åbo Akademi. Organisationen stödjer och koordinerar biovetenskaplig forskning inom Åbo campusområde.

Herbicider kan förändra växters kemi och orsaka insektdöd

Elias Tillandz-priset år 2022 tilldelades biodiversitetsenhetens forskardoktor Benjamin Fuchs, växtekologiforskare, docent Marjo Helander samt professorn i subarktisk ekologi Kari Saikkonen. I priset ingår ett stipendium med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Stiftelsen finansierar halva priset, det vill säga 6 000 euro. Prissumman är 12 000 euro.

I den prisbelönta artikeln påvisar forskarna hur glyfosatrester i jordmånen kan förändra växters molekylära och biokemiska processer och således orsaka förändringar i hela ekosystemet, vilket i sin tur kan orsaka insektdöd.

– Den kemiska föroreningen av miljön är en av de största orsakerna till att naturen utarmas. Bekämpningsmedel som används inom jordbruket motverkar skadedjur men ökar också den kemiska belastningen av miljön. Utöver ogräs och skadedjur kan bekämpningsmedlen förstöra flera andra organismer. När bekämpningsmedelsrester ackumuleras i jordmånen kan de luft- eller vattenburet spridas allt bredare i ekosystemet, berättar Marjo Helander.

Glyfosat är världens mest använda ogräsbekämpningsmedel. Glyfosat hindrar växtens EPSP-enzym från att fungera i en biokemisk process som kallas Shikimate Pathway, där tre aminosyror produceras. Dessa aminosyror är essentiella utgångsämnen för växters tillväxt och försvarsföreningar. När processen blockeras, dör växten.

I sin artikel publicerad i journalen Trends in Plant Science presenterar Fuchs, Helander och Saikkonen också en ny hypotes inom sitt forskningsfält.

– Den lilla mängd glyfosat som blir kvar i jorden dödar inte de flesta växter, men den kan påverka skördar på flera sätt, i synnerhet genom att förändra växtens fysiologiska processer som är nödvändiga för signalering med interagerande organismer. Vår forskning är banbrytande på så vis att man för första gången analyserar hur en jordmån med glyfosatrester påverkar grödors fysiologi och ekologi samt hur detta indirekt kan minska insekternas biologiska mångfald, berättar Benjamin Fuchs, huvudförfattare till artikeln.

– För att avslöja det här sambandet studerar vi fysiologiska förändringar hos växter, samspelet mellan växter och mikrober samt samspelet mellan växter och insekter. I synnerhet den biokemiska process som hämmas av glyfosat är grunden för många växtföreningar som reglerar växters samspel med flera andra organismer, fortsätter Fuchs.

Allt viktigare att identifiera miljöeffekterna av kemikaliebelastningen

Enligt forskarna betonas vikten av biologisk mångfald och välfungerande ekologiska nätverk i det snabbt föränderliga klimatet.

– Det är viktigt att förstå hur även små mängder av bekämpningsmedel som hamnar i miljön kan påverka ekosystemets olika funktioner, och därmed även den globala livsmedelsproduktionen, säger professor Kari Saikkonen. Den prisbelönta artikeln ”Glyphosate-Modulated Biosynthesis Driving Plant Defense and Species Interactions” publicerades i journalen Trends in Plant Science i april 2021.

Tilläggsinformation:

Marjo Helander
helander@utu.fi
Tfn 050 336 9566

Benjamin Fuchs (på engelska)
benjamin.fuchs@utu.fi
Tfn +49 176 2198 7905