Är finlandssvenskan hotad?

Professor Jan Saarela ägnar en stor del av arbetsveckan åt Statistikcentralens Fiona-system. Här hittar han och de övriga åtta DemSwed-forskarna detaljerade data om finländarna sedan 1970-talet. De kopplar ihop individer, par och familjer på upp till fyra generationer och undersöker allt från relationer och utbildningsnivå till emigration och dödlighet.

– Vi intresserar oss främst för finlandssvenskarna, som blir allt mer tvåspråkiga. Vi undersöker vad den här utvecklingen kan innebära för vårt samhälle och den finlandssvenska kulturen, säger Saarela.

Värdefull vetskap

DemSwed, eller Demographic change and ethnolinguistic identity in an intergenerational perspective: The Swedish‐speaking population in Finland, innehar s.k. spetsforskningsstatus under perioden 1.3.2019–28.2.2023. Projektet tilldelas årliga anslag på 250 000 euro under den nämnda fyraårsperioden, med syftet att uppnå både nationellt och internationellt erkännande.

– Våra upptäckter har hittills fått störst medial synlighet på finlandssvenskt håll, men också finskspråkig och rikssvensk media har rapporterat om framstegen. Vi jobbar aktivt med att nå ut även globalt. Upptäckterna gynnar alla länder med flerspråkiga och mångkulturella samhällen, menar Saarela.

Genom ökad kännedom om tvåspråkighetens konsekvenser kan beslutsfattare, utbildningsväsendet, småbarnspedagogiken, socialservice och andra aktörer som arbetar med och för svenskan i Finland reagera på de demografiska trenderna.

– Personligen drivs jag av att få sammanställa, analysera och dra slutsatser utgående från registerdata. Befolkningsregistret innehåller närmast oändliga mängder användbar information, säger Saarela.

Så positionerar sig finlandssvenskarna

Sedan DemSwed tilldelades spetsforskningsstatus i mars 2019 har forskarteamet hunnit se närmare på finlandssvenskarnas partnersval, språkregistrering hos barn till tvåspråkiga föräldrar, finlandssvenskars emigration till och från Sverige, samt utbildningsbenägenhet och dödlighet bland personer med tvåspråkig bakgrund.

– Tack vare tätt samarbete med forskarkollegor vid Stockholms universitet har vi fått god insyn i frågor rörande finländare bosatta i Sverige. Vi har bl.a. kunnat se att finlandssvenskar som har emigrerat till grannlandet i regel är högt eftertraktade på arbetsmarknaden, samtidigt som de statistiskt sett löper lägre risk för alkoholrelaterad dödlighet än sina helt finskspråkiga landsmän, säger Saarela.

”Det registreras alltså fler finlandssvenska barn än vad landets svenskspråkiga kvinnor föder.

Tack vare uppgifter om registrerade samboskap sedan 1980-talet kan DemSwed också analysera finländarnas partnersval, även utanför äktenskapet. Allt fler sällskapar utanför den egna språktillhörigheten och barn växer upp med föräldrar som talar olika språk.

– Trots att allt flera finlandssvenskar också talar finska registreras majoriteten av de tvåspråkiga barnen som svensktalande och en hög andel går i svenskspråkig skola. Det registreras alltså fler finlandssvenska barn än vad landets svenskspråkiga kvinnor föder. Det här talar för att svenskan i Finland åtminstone i nuläget är ohotad, konstaterar Saarela.