Hur mår ekosystemen längs de europeiska kustområdena?  Det utforskar den omfattande paneuropeiska miljöexpeditionen TREC, Traversing European Coastlines, där Åbo Akademis miljö- och marinbiologiska forskning bidrar med värdefull input. 

TREC-expeditionen startade i Bretagne i mars 2023 och kommer att pågå fram till hösten 2024. I samarbete med lokala forskningsstationer insamlas prover från luft, land och hav att användas till en mängd olika analyser. 

Förutom att datainsamlingen är unik i sin omfattning är den ytterst noggrant planerad. Då alla prover samlas in på samma sätt kan miljöns tillstånd mellan de olika länderna och naturtyperna jämföras bättre än tidigare. Till områden som kartläggs hör Pemarviken utanför Åbo, som expeditionen besökte i somras. 

– Det hela var mycket lyckat. Forskarteamet fick alla prover det skulle ha och man var väldigt nöjd med infrastrukturen som Åbo Akademi hade att erbjuda, berättar forskaren Conny Sjöqvist som koordinerade besöket. 

Tidsresor i Åbolabb 

I samband med expeditionen samlas också prover för ett antal lokala forskningsprojekt som blivit utvalda till TREC-helheten. Till dem hör Conny Sjöqvists marinbiologiska forskningsprojekt. Sedimentprover tagna ur havsbotten vid Östersjön, Europas västkust och Medelhavet kommer under expeditionens gång att levereras till Åbo med kurirservice. För teamet vid ÅA:s marinbiologi innebär det här unik tillgång till data för att studera mikroalgers potential att anpassa sig till ett förändrat klimat. 

– Mikroalger sjunker efter sin blomning ned till botten och kan ligga där i dvala i hundratals år. Geologiska metoder gör det möjligt för oss att datera lagren i sedimentproverna och resa tillbaka i tiden. Genom att väcka upp celler som levde för 50 eller 150 år sedan och jämföra dem med mikroalger som lever i dag får vi förståelse för hur mikroalgerna anpassat sig, bland annat till temperaturförändringen. Hypotesen är att äldre celler växer bättre i kallare vatten och att dagens mikroalger anpassat sig till klimatuppvärmningen och därmed växer bättre i varmare vatten, förklarar Conny Sjöqvist upplägget. 

Positiv synlighet 

EMBL, European Molecular Biology Laboratory, som leder TREC-projektet är en ansedd forskningsorganisation, något av molekylärbiologins motsvarighet till NASA. Att den vid ÅA bedrivna forskningen inkluderats i expeditionen är en fjäder i hatten. 

”Genom att väcka upp celler som levde för 50 eller 150 år sedan och jämföra dem med mikroalger som lever i dag får vi förståelse för hur mikroalgerna anpassat sig, bland annat till temperaturförändringen.”    

– Förutom att expeditionen ger nya kontakter bidrar medverkan till att göra forskningen vid Åbo Akademi mera känd. Med en organisation som EMBL kan man räkna med att forskningsresultateten får bra synlighet och blir utgivna i vetenskapliga publikationer av hög klass, säger Conny Sjöqvist.  

Han själv utgör vid det här laget ett etablerat namn inom sitt forskningsområde. Efter disputationen vid Åbo Akademi år 2015 satsade han på att under en postdoktoral vistelse vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm fördjupa sina kunskaper i bioinformatik och DNA-sekvensering, områden som nu utvecklats på ett revolutionerande sätt. 

Med hjälp av finansiering från Finlands Akademi började han år 2019 bygga upp sin forskarprofil inom Havet. Idag finansierar Stiftelsen för Åbo Akademi merparten av Sjöqvists forskning och de tre senaste åren har även Svenska Kulturfonden varit en viktig finansiär.   

Intresset för mikroalger förklarar han med deras centrala ekologiska betydelse.  

– Mikroalger utgör grunden för den marina näringskedjan. Förändringar som sker hos mikroalger, både hos enskilda arter och i hela samhällen, har stor betydelse för hur resten av havet mår. Redan första gången jag tittade in i mikroskopet blev jag fascinerad av hur mycket liv det finns i en droppe vatten.  

Algkunskap via konsten 

Att på olika sätt försöka nå utanför de akademiska kretsarna med forskningsbaserad kunskap är något som får alltmer tyngd inom forskningsvärlden. Samhällsdialog och lokalt engagemang utgör en viktig aspekt även av TREC-expeditionen. Under besöket i Åbo ordnades bland annat frågestunder i biblioteket och ett öppet laboratorium. 

En kanal för att öka allmänhetens medvetenhet om mikroalger och deras betydelse är samarbetet mellan Conny Sjöqvist och konst- och vetenskaps-kollektivet Fern Orchestra. Tillsammans har de bland annat gjort installationen Breath, baserad på den självlysande mikroalgen Alexandrium ostenfeldii. Installationens namn hänvisar till att mikroalger producerar ungefär hälften av all den syre som finns i atmosfären.  

– Att jag skulle ägna mig åt konst var knappast något jag hade kunnat föreställa mig när jag inledde min forskarbana, men numera är det en integrerad del av mycket av det jag gör, säger Conny Sjöqvist. 

Kollektivets konstnärer håller sig uppdaterade om forskningen och får inspiration till olika projekt. 

– Algforskning är en mikroskopisk värld som kan vara ganska främmande för den som inte jobbar med mikroskopiska saker. Förutom att vara väldigt spännande upplever jag att konsten är ett bra och subtilt sätt att föra dialog. Kanske kan det öppna upp en helt ny värld för någon.  

Text: Agneta Sjöblom

---

TREC-expeditionen  

• Är en förkortning av Traversing European Coastlines. 
   
• Pågår 2023–2024. 
   
• Involverar forskare från den internationella forskningsorganisationen European Molecular Biology Laboratory (EMBL), Tara Ocean-samarbetet och över 150 forskningsteam från mer än 70 institutioner i 29 europeiska länder.  
   
• EMBL är största finansiären.  
   
• Samlar in och analyserar jord-, sediment-, aerosol- och vattenprover samt utvalda modellorganismer och miljödata.  
• Fokuserar på kustområden eftersom dessa är rikast på arter och biodiversitet samt ofta uppvisar de högsta föroreningsnivåerna. 
    
• Har som mål att förstå effekterna av miljöförändringar inom och mellan ekosystem samt hur miljöförändringar påverkar organismer på molekylär nivå. Fokus ligger även på att skapa en bättre förståelse för interaktioner mellan arter och att avslöja ännu oupptäckt biodiversitet. 
    
• Vill med den nya kunskapen bidra till diagnostiska verktyg, förebyggande åtgärder och potentiella lösningar för att motverka skadliga förändringar i framtiden.