Forskningen som sätter Åbo på världskartan
Åbo Akademis spetsenheter 2019-2023 FutuDem, CellMech, DemSwed och BACE har sedan år 2019 bedrivit internationellt konkurrenskraftig forskning inom demokrativetenskap, cellbiologi, demografi och fysik. Nu delar forskningsledarna och professorerna Kimmo Grönlund, Cecilia Sahlgren, Jan Saarela och Ronald Österbacka några av de gångna årens vetenskapliga genombrott och insikter.
Våren 2019 inledde Åbo Akademis nya spetsenheter sin verksamhet, med löftet om fyraårig forskningsfinansiering av Stiftelsen för Åbo Akademi. Projekten beviljades senare ett femte år forskningstid, med anledning av coronapandemin.
– Vi var förstås jätteglada över finansieringen och startade upp projektet DemSwed på deltid. Med tiden har forskningen tagit ordentlig fart och nu på slutrakan gasar vi på för fullt, säger Jan Saarela, professor i demografi med statistik.
– Planer och spelregler gjordes upp för projektet. För FutuDem tillsattes en mindre ledningsgrupp och en handfull projektledare för olika moduler, som har arbetat självständigt under processen gång, berättar professorn i statskunskap Kimmo Grönlund.
Nyrekryteringar var centralat för projektens framgång. Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi och Ronald Österbacka, professor i fysik, kunde tack vare stiftelsens bidrag anställa forskartalanger till sina projekt.
– Den här finansieringsmodellen är mycket tacksam att jobba med, som en slags hushållskassa som får användas när och där den behövs, säger Sahlgren.
Samarbete och internationalisering
De fyra forskningsprojekten bygger på vetenskapligt samarbete med andra universitet i Finland och internationellt. Lika viktigt har samarbetet med icke-akademiska institutioner varit.
– Projektet BACE är i sig tvärvetenskapligt och förenar fälten fysik, biologi och teologi. Vi har också utnyttjat synergier med bland annat konstnärer, genom projektet Avtryck i det Okända – Forcing the Impossible, som leddes av Laura Hellsten 2020–2022. Vår forskning tolkades av konstnärer, och fick därmed ett nytt sammanhang och en ny publik, berättar Österbacka.
Också Sahlgren talar varmt om tvärvetenskapliga satsningar. Inom CellMech har fälten cellbiologi och ingenjörsvetenskap framgångsrikt förts samman.
– Det här är framtidens forskning, menar Sahlgren. FutuDem har under projektperioden haft stöd av internationella rådgivare från amerikanska och europeiska universitet. Internationellt sett har kaliforniska Stanford University varit den viktigaste samarbetsparten, på hemmaplan Tammerfors universitet. FutuDem har också hittat synergier med Åbo stad, Kommunförbundet och Finlands riksdag.
– DemSwed bygger på ett samarbete med Stockholms universitet, men också andra universitet och forskningsinstitut i första hand i Sverige, Norge och USA. Finlandssvenska organisationer gynnas av den nya kunskap vi fått fram, så vi arbetar även i nära dialog med dem, säger Saarela.
Ett av huvudsyftena med Åbo Akademis spetsforskningssatsning är att framställa internationellt konkurrenskraftig och innovativ forskning med genomslag både inom vetenskapen och samhället. FutuDem, CellMech, DemSwed och BACE har synats i högt rankade internationella vetenskapsjournaler och har satt Åbo och Åbo Akademi på världskartan.
– De senaste åren har Åbo stått värd för flera internationella vetenskapsevenemang och vi forskningsledare får ofta presenterat våra forskningsresultat på kongresser och möten runt om i världen, säger Sahlgren.
Stödet till Åbo Akademis spetsenheter
Stiftelsen för Åbo Akademi har understött spetsforskning vid Åbo Akademi sedan år 2006. I samband med Åbo Akademis 100-årsjubileum år 2018 donerade stiftelsen 15 miljoner euro till universitetet, som riktas till nya spetsforskningssatsningar fram till år 2028.
Under perioden 2019–2023 fick forskningsenheterna ett årligt anslag på 250 000 euro per enhet. Därtill riktades 250 000 euro årligen till att stödja spetsforskning enligt aktuella behov.
Motvind i coronatider
Projekten FutuDem, CellMech, DemSwed och BACE berördes alla av coronarestriktionerna 2020–2021. För Sahlgrens och Österbackas forskning fick pandemin katastrofala följder.
– Labben stängde, campus stängde, länder och landskap inom Finland stängde. Anställda fastnade utomlands. Under en lång tid uteblev all den viktiga kommunikationen i laboratorierna och på konferenser, säger Österbacka.
– Löner tickade på, utan att forskningen framskred, konstaterar Sahlgren.
Också för FutuDem fick pandemiåren konsekvenser såsom försenade moment i forskningsprocessen. Först i november i år utförs projektets enskilt största experiment, i form av ett medborgarparlament.
– Men vi lärde oss också mycket av den här tiden. Bland annat att medborgarpaneler faktiskt kan ordnas virtuellt och att slutresultatet rent av kan bli bättre, säger Grönlund.
Vetenskapskommunikation
Under de gångna åren har stora upptäckter gjorts inom de fyra spetsenheternas forskningsfält, dels inom ramen för projekten, dels på bredare front. I professorernas uppdrag har också ingått att sprida rönen.
– Vår målsättning var att förstå hur mekanisk belastning i olika organ påverkar biologiska funktioner och inom den här forskningen har det tillkommit mycket ny kunskap. Den artificiella intelligensens frammarsch inom det cellbiologiska fältet har varit enorm, konstaterar Sahlgren.
Sahlgren har delat CellMechs forskningsresultat genom populärvetenskapliga artiklar och medverkan i föreläsningar och evenemang. Hon, liksom de andra spetsenhetsledarna, upplever uppdraget som viktigt men tidskrävande.
– Den som populariserar vetenskap behöver ändå ha en akademisk bakgrund, menar professorerna.
Österbacka nämner revolutionerande ny forskning inom sitt forskningsfält, som bland annat har lett till att bukspottskörtelcancer kan upptäcktas genom blodprov i ett tidigare skede. Grönlunds FutuDem har bland annat bevisat att den vanliga medborgaren är kapabel att diskutera komplexa politiska frågor med varandra och politiker.
” Österbacka nämner revolutionerande ny forskning inom sitt forskningsfält, som bland annat har lett till att bukspottskörtelcancer kan upptäcktas genom blodprov i ett tidigare skede. ”
– Vår forskning kan karakteriseras som ”laboratorier på fältet” och mitt team har under årens lopp blivit kända som specialister på befolkningsbaserade kontrollerade experiment i demokratiska samtal, säger Grönlund.
Kunskap föder ny kunskap
Forskning föder nya frågeställningar och forskningsfinansiering ger nya tillgångar. Projekten FutuDem, CellMech, DemSwed och BACE uppkom inte ur tomma intet och forskningen kommer heller inte att läggas ner så snart projektperioden är slut. Flera parallella projekt har kommit till under åren och den dryga en miljon euro Stiftelsen för Åbo Akademi investerade i varje spetsenhet har fört med sig ytterligare extern finansiering på uppemot 10 miljoner euro per enhet.
– Utan den här satsningen skulle vi ha varit både vetenskapligt och ekonomiskt fattigare, menar Grönlund.
Saarela, som forskar inom demografi, har under åren fått upp ögonen för nya aktuella frågeställningar:
– Jag och mina kollegor vill bland annat studera ungas psykiska hälsa, post-pandemimåendet och hur vår religionstillhörighet påverkar oss på olika plan.
Professorerna är eniga om att Åbo Akademi behöver ha ett spetskunnande inom vissa områden och hoppas att spetsforskningssatsningen får en fortsättning på lång sikt.
– Åbo Akademi kan inte vara bäst på allt, men behöver ha excellens på vissa områden. Bara den här sortens satsningar kan höja universitetets profil och internationella ranking, avslutar Grönlund.
Spetsforskningsenheterna vid Åbo Akademi 1.3.2019–29.2.2024
– The Future of Democracy – Center of Excellence in Public Opinion Research (FutuDem) kartlägger demokratins tillstånd i världen och testar hur deltagardemokratiska modeller fungerar i praktiken. Enheten leds av professor Kimmo Grönlund.
– Center of Excellence in Cellular Mechanostasis (CellMech) undersöker hur mekanisk belastning som uppstår genom förändringar i blodflödet eller vävnadsstyvhet påverkar cellers och vävnaders funktioner. Professor Cecilia Sahlgren är forskningsledare.
– Center of Excellence in Bioelectronic Activation of Cell Functions (BACE) utvecklar en bioelektronisk aktiveringsplattform som gör det möjligt att styra cellsignaleringen och därigenom påverka cellens funktion. Professor Ronald Österbacka leder enheten.
– Demographic change and ethnolinguistic identity in an intergenerational perspective: The Swedish‐speaking population in Finland (DemSwed) studerar demografiska förändringar och deras konsekvenser med flergenerationella registerdata. Enheten leds av professor Jan Saarela.
Artiklen ursprungligen publicerad i årsmagasinet Inblick 1.11.2023.
Text: Veronica Aspelin-Forsell
Bild: Jaska Poikonen
