Konstkonservering i Ett Hem
Museet Ett Hem har under det senaste året varit stängt på grund av en omfattande golvrenovering. Museet tömdes helt och hållet och samlingarna fördes till ett tillfälligt magasin. De föremål som har ingått i museets permanenta utställning sedan 1965 genomgick en konditions- och skadekartläggning. I flyttnings-, packnings- och dokumentationsarbetet deltog förutom museets personal även konst-, föremåls-, textil- och möbelkonservatorer. Samlingens konserveringsbehov kartlades för att vi bättre ska kunna vidta nödvändiga åtgärder för att tryggt kunna förevisa föremålen även i framtiden.
Konstsamlingen flyttar tillbaka
Efter att konstverken från museet Ett Hem hade packats upp efter den tillfälliga magasineringen rengjordes verken i sin helhet. Arbetsbord som behövdes för arbetet byggdes upp inne i museet. Innan rengöringen fästes vid behov målningarnas färgyta och ramarnas ytskikt med fisklim. Alla verk genomgick en torrengöring med gethårspensel och dammsugare. Oljemålningarnas ytor rengjordes med vaddpinnar fuktade med syntetiskt saliv. Ramarna rengjordes, beroende på ytbehandlingen, med terpentin eller med en blandning av destillerat vatten och alkohol.
På grund av att ramarna tillverkas av känsliga material såsom krita och gips som förgylls, var de i många fall i ett sämre skick än konstverken. Ramarnas färgytor fästes med akrylharts (Paraloid B 72 upplöst i aceton).
Med tanke på arbetsmängden och ändamålet valde vi att göra en ytrengöring. Den är enkel att genomföra och den görs relativt snabbt. Effekten som uppnås med denna rengöring talade också för valet av denna metod. Efter rengöringen av ytorna framträdde den tidigare färgvärlden och djupet i målningarna. Själva färgytan förstörs också med tiden om den utsätts för ingrodd smuts. Smutspartiklarna samlar också fukt och beroende på typen smutspartiklar är de antingen basiska eller sura. Smutsens förvittrande effekt gäller alla verk och ytor men vissa material är känsligare än andra. Fel pH-värde eller fukthalt skadar verk av till exempel papper och sten.
Konserveringsåtgärder
Vad konserveringsåtgärderna beträffar vidtogs endast de mest brådskande åtgärderna. Bulorna i dukarna på vissa oljemålningar slätades ut genom lokal fuktbehandling och ett par dukar spändes upp på nytt. Skadorna på ramarna reparerades med Modostuc-metylcellulosamassa och ramarnas ytskikt fylldes i med vattenfärg, glanspigment och slagmetall.
Små skador som uppstått i målningarna retuscherades med vattenfärg. På vissa målningar förtunnades den mörknade fernissan och efteråt ströks ett tunt lager syntetisk Regalrez-fernissa.
Färgytan i en del målningar var täckt av ett nätverk av krackeleringar. De mikroskopiska sprickorna i färgytan har uppstått antingen i samband med målningen eller till följd av ålder. Om ytan är både smutsig och sprucken kan det förorsaka skador också på de övriga underliggande skikten under färgytan och medföra att färgytan lossnar från verkets underlag.
Ramens funktion är inte bara estetisk, den skyddar också målningen mot stötar och stöder målningen samt gör det möjligt att hänga upp verket. Med tiden ger fastsättning av ramen efter och därför kontrollerades och förnyades fastsättningarna på vissa verk. En del av verken fick ny bakgrundskartong för att förhindra att damm inte samlas bakom duken. Springor mellan spännramen och ramen tätades vid behov med limpapper.
Material som används i skulpturer, såsom gips och marmor, är känsliga för skador. Skulpturerna bör därför hanteras och rengöras ytterst försiktigt. En skadad skulptur drar lätt i sig smuts vid det skadade partiet och in i själva materialet. Gipsernas och stenskulpturernas ytor rengjordes med en Wallmaster-svamp och vissa mörka fläckar försökte man göra ljusare. Enbart på de smutsigaste ställena använde man sig av fukt vid rengöringen.
Konservator Liisa Helle-Wlodarzyk anser att de nu vidtagna åtgärderna gör det lättare att underhålla samlingen och att följa med verkens skick i fortsättningen. Aktivt underhåll av en samling genom små åtgärder är alltid att föredra. Projektet visar hur man med rätt så små rengöringsåtgärder kan få fram valörerna och nyanserna i verken. Många mindre intressanta verk blev i och med rengöringen intressantare och deras detaljer framträdde.
– Sett till samlingen som helhet överraskades jag av dess mångsidighet och höga klass. Ett hem är i övrigt en synnerligen tilltalande helhet, en liten pärla bland de stora museerna, som lyfter fram gångna tider och deras seder på ett fint sätt, avslutar Helle-Wlodarzyk.