Tryckerihuset
Biskopsgatan 19
Byggnadsår: 1829–1832
Tryckerihuset, uppfört mellan 1829 och 1832 av boktryckare Christian Ludvig Hjelt, är en enkel osmyckad byggnad i putsat tegel. Dess dominerande arkitektoniska drag är det två våningar höga mittpartiet.
I oktober 1823 utfärdade senaten privilegiebrev för Christian Ludvig Hjelt, som fick rätten att utge Åbo Underrättelser, vars första nummer utkom 3 januari 1824. Tidningen trycktes i Tryckerihuset ungefär mellan åren 1835–1850.
Testamentsdonation till Stiftelsen för Åbo Akademi
Kommerserådet Magnus Dahlström köpte fastigheten 1906, och tillsammans med sin fru Ellen testamenterade de Tryckerihuset till Stiftelsen för Åbo Akademi 1923. År 1930 flyttade de musikhistoriska samlingarna, som senare blev Sibeliusmuseum, och de biologiska samlingarna in i byggnaden.
En större ombyggnad och grundförstärkning genomfördes 1965, och 1967 togs byggnaden i bruk av Donnerska institutet och ämnet religionshistoria. Efter att religionsvetenskapliga biblioteket flyttade ut 1991, gjordes övre våningen om till forskarrum. Donnerska institutet med Steinerbiblioteket flyttade hösten 2005 till det nyrestaurerade Humanisticum (numera Juridicum).
Nuvarande användning
Mellan 2005 och 2007 genomgick Tryckerihuset en totalrenovering, inklusive ytterligare grundförstärkningar och förändringar i rumsindelningen. Efter renoveringen användes byggnaden av institutet för mänskliga rättigheter fram till 2015, då de flyttade till ASA-husen. Idag rymmer Tryckerihuset Åbo Akademis ekonomiservice och studentpsykologer.
Källa: Väggarna talar (2017) av Lars Berggren och Annette Landen.