Teologiska annexet

Biskopsgatan 16
Byggnadsår: 1833

På nuvarande Theologicums tomt ligger även det så kallade Teologiska annexet, som uppfördes år 1833 som bostadshus för hovrättsassessor Carl Procopé. Det vinkelbyggda trähuset med en våning är i enkel empirestil. Huvudfasaden mot Biskopsgatan indelas i tre fält av pilastrar och pryds av bl.a. gesimser och fönster i tre olika former. 

Planerna för byggnaden gjordes redan år 1831 då tomten ägdes av kemiprofessorn Pehr Adolf von Bonsdorff. Hans far Gabriel von Bonsdorff planerade tomten och tros även ha stått för ritningarna för en vinkelbyggnad i trä mot Biskopsgatan. Byggnadskommittén gav ett negativt utlåtande om trähus på tomten eftersom endast stenhus enligt avtal fick byggas, men von Bonsdorff besvärade sig över beslutet. Landshövdingen godkände besvären men byggnadsarbetet förverkligades aldrig under Bonsdorffs ägo.

 

Sommaren 1833 anhöll Carl Procopé om att uppföra två vinkelbyggnader i trä. Förmodligen var Procopé en något otålig byggherre eftersom husen uppfördes år 1833 innan byggtillstånd beviljats.

Den nya bostadsbyggnaden längs med Biskopsgatan inrymde sju rum, förstuga och kök samt mindre utrymmen. Enligt brandförsäkringen från år 1840 var byggnaden då brädfodrad och oljemålad.

Den andra träbyggnaden, ett uthus som utvidgades år 1840, inrymde bagarstuga, förstuga, kammare, ved- och vagnslider, stall och fähus.

Under resten av 1800-talet bytte fastigheten ägare ett antal gånger innan den år 1893 köptes av Konsul Conrad Spoof och hustrun Jenny. Under deras tid gjordes fasadförändringar såsom tillbyggnaden av en öppen veranda samt ett par utbyggnader mot gården. Huset moderniserades också genom installation av elektricitet samt vatten- och avloppsrör.

Efter att Conrad Spoof år 1922 dog tillföll tomten Stiftelsen för Åbo Akademi genom testamente och änkan Jenny flyttade från huvudbyggnaden (nuv. Theologicum) till annexet. Enligt ritningar av Erik Bryggman delades byggnaden år 1938 i två skilda lägenheter. Delen som sträcker sig längs Biskopsgatan hyrdes av tidningsman Einar Holmberg och hustrun Alfhild fram till år 1960 medan lägenheten längre in mot gården hyrdes av Åbo Akademis första kamrer Anna Bäckström (fram till hennes död år 1942) och hennes systrar. Bäckström och Alfhild Holmberg var betydande personer i akademins historia då de tillsammans tog initiativ till de populärvetenskapliga föreläsningar som startade år 1903 och bidrog till att Åbo Akademi grundades år 1919.

Vinkelbyggnaden i tomtens nordöstra hörn revs år 1934 för att ge utrymme för det moderna Boktornet som kom att stå klart hösten 1935. I början av 1960-talet tjänade Teologiska annexet som teologernas studenthem och från år 1966 som utrymmen för ämnet Praktisk teologi. Då avlägsnades sekundära utbyggnader som vette mot gården och arbetsrum inreddes i vindsvåningen.

År 2012 utfördes en omfattande ombyggnad och totalrenovering av Teologiska annexet, varefter byggnaden har inrymt ämnena systematisk teologi och kyrkohistoria.