Kosmorama används idag av Åbo Akademis forskningsservice.

Kosmorama

Nylandsgatan 2 
Byggnadsår: 1900–1902 

Kosmorama är en rektangulär, putsad tegelbyggnad på stenfot i två våningar. De få dekorativa elementen framhävs genom sin vita färg mot den i övrigt gula fasaden. Byggnaden uppfördes med visionen att hela kvarteret skulle förvandlas till ett köpcentrum, och har fått sitt namn efter en ”biografteater” på 1910-talet. Efter omfattande renoveringar och anpassningar för moderna behov används Kosmorama idag av Åbo Akademis forskningsservice. 

Kosmorama var ursprungligen en del av ett saluhallskomplex. Foto: Atelier Borenius, 1910-tal. Bildkälla: Åbo Akademis bibliotek.

På 1800-talet ägdes tomten av vågmästare Johan Christian Trapp, som lät bygga ett trähus som brann ner 1891. Tomten förvärvades sedan av konditor Johan Reinhold Lehtinen som hade planer på att förvandla hela kvarteret till ett köpcentrum. Lehtinen lät uppföra hörnhuset mellan åren 1900 och 1902 enligt ritningar av Helge Rancken. Byggnaden hade då butiker på gatuplan, lägenheter på andra våningen och en fotoateljé i vindsvåningen. 

När Lehtinens köpcentrumprojekt misslyckades köpte brukspatron Louis Schnitt hela kvarteret. Byggnaden fick sitt namn efter ”Biografteatern Kosmorama” om låg på bottenvåningen under Schnitts tid. 

Stiftelsen för Åbo Akademi tar över 

När Stiftelsen för Åbo Akademi köpte fastigheten 1917 fanns butikslokaler på första våningen och ett folkkök i källaren. Filosofi, litteraturhistoria, historia, rättsvetenskap och statsvetenskap delade på andra våningen under Åbo Akademis första verksamhetsår 1919–1921. År 1920 renoverades huset för kemisk-tekniska fakulteten och laboratorier inrättades på bägge våningarna. I nedre våningen fick man också rum för auditorier och lärarrum.  

Kosmorama, beläget i hörnet mellan Tavastgatan och Nylandsgatan. Foto: Helena Nylund, 2024.

Renoveringar och nutida användning 

Byggnaden genomgick en omfattande renovering 1994 och fick då officiellt namnet Kosmorama. Fastigheten användes av vaktmästeriet (idag Teknisk service) och arkivet fram till 1998. Inför byggandet av Gripen var det nödvändigt att förstärka Kosmoramas grund, vilket gjordes i samband med en omfattande renovering 1997–2000.  

Centret för livslångt lärande (CLL) hade personal- och undervisningsutrymmen i Kosmorama fram till 2004, då de flyttade till Arken. Då flyttade kommunikationsenheten in till Kosmoramas andra våning, men flyttade i samband med ett sanerings- och ombyggnadsarbete 2015 till Gripen. I dag används Kosmorama av Åbo Akademis forskningsservice.  

Källa: Väggarna talar (2017) av Lars Berggren och Annette Landen.