Arken

Fabriksgatan 2
Byggnadsår: 1857–2004 

I Arken, campus för de humanistiska vetenskaperna vid Åbo Akademi, möter gamla industribyggnader modern byggnadskonst. Åren 2001–2004 blåste Stiftelsen för Åbo Akademi nytt liv i de gamla byggnaderna och gav möjligheten för akademins alla humanistiska ämnen att samlas på ett eget campus.

Före Åbo brand år 1827 låg det nuvarande Arkenkvarterets område utanför staden i den så kallade Biskopsåkern. Då staden växte började såväl privatpersoner som industriidkare att bygga på området under 1850-talet. År 1854 uppfördes kvarterets första byggnad, ett bostadshus i trä för skeppardottern Jeanette Höök. Huset uppfördes på tomten som nu ligger i hörnet av Biskopsgatan och Fabriksgatan. Samma tider anhöll Ferdinand de Ron om att få grunda en järnmanufaktur i Åbo och han ropade in tre tomter i kvarteret. Småningom togs området över av företaget Åbo Jernmanufactur.  

År 1930 såldes hela kvarteret till Åbo stad. I avtalet ingick att verksamheten skulle få fortsätta i lokalerna, men en del av lokalerna hyrdes ut till olika företag. Fyra år senare köptes hela komplexet av Fiskars Ab som fortsatte med verksamheten under namnet Finska bult, som på 1950-talet fusionerades med Fiskars. Produktionen flyttades till Österås år 1952.

Industriverksamheten tar slut

År 1971 köpte Åbo stad åter hela komplexet av Turun Tehdastalo på offentlig auktion och tiden för industriverksamheten i byggnaderna var nu över. I stället tjänade lokalerna som utrymmen för bland annat Migrationsinstitutet, Emmaus, sportklubbar och diverse småföretag.

På 1980-talet inventerades kvarteret och det konstaterades utgöra en arkitektur- och kulturhistoriskt värdefull miljö. Från år 1988 hyrde även Åbo Akademi lokaler för en del av sina biologiska samlingar – därav det senare namnet Arken. Också föremål ur de Sjöhistoriska samlingarna samt böcker och tidskrifter från Åbo Akademis bibliotek deponerades i de gamla industribyggnaderna.

I dag är Arkenkvarteret fullt av liv, inte minst i lunchrestaurangen Café Arken. Byggnadskomplexet består av 13 byggnader, betecknade A–N för att underlätta navigeringen på campus.  

Kvarterets tretton byggnader bjuder på en tidsresa

Arkenkvarterets många byggnader erbjuder en intressant inblick i finländsk industriarkitektur från 1850-talet till 1930-talet.

Då man närmar sig porten som leder till Arkens innergård och huvudentré ser man Åbo Järnmanufakturs gamla gulockrafärgade kontorsbyggnad från år 1858, troligtvis ritad av Georg Theodor Chiewitz. Detta är kvarterets enda bevarade trähus och är känt som byggnad H, Kontoret. Enligt planen fanns här även ritsal, portvaktsrum och snickeri. Senare, efter att industriverksamheten upphört, inrymde byggnaden en arbetsplatsbespisning och bostad för kokerska och gårdskarl. Efter år 1974 fungerade Kontoret som utrymmen för Emmausrörelsens lopptorg.

Vidare mot ån, i hörnet av Fabriksgatan och Ågatan, ligger en vitputsad fabrikslokal i två våningar från år 1860. Byggnaden som ritades av G. Th. Chiewitz kallas byggnad J och utgör en del av Arkens bibliotek.

Byggnad J är sammanfogad med kvarterets äldsta fabriksbyggnad från år 1857, en länga i rödtegel längs med ån. Denna kallas byggnad K, även den en del av Arkens bibliotek. Byggnad K förgrenar sig in mot gården med två tillbyggnader som uppfördes år 1891 (K.1) respektive år 1910 (K.2). Dessa fungerade som monteringshallar och hade glastäckta sadeltak med kolonnburna takstolar i gjutjärn. I dag utgör byggnad J tillsammans med byggnaderna K, K.1 och K.2 en sammanhängande bibliotekshelhet där sekundärt insatta mellanväggar och tak avlägsnats under renoveringen. I inredningen samt fasaden mot innergården har man velat bevara en känsla av den ursprungliga verkstadsmiljön.

Byggnad L, Tornet, och byggnad M, Språklängan, bildar tillsammans en helhet som sträcker sig längs Kaserngatan. Byggnad L ritades av arkitekten Alexander Nyström år 1915 och pryds av pilastrar och detaljer i romansk stil i tornets övre del. Tornet har både höga, smala fönster och högst upp runda entresolfönster. Byggnaden sammanfogades med byggnad M, som uppfördes enligt ritningar av A. Söderholm samma år. Språklängans fasad i rödtegel med de smala och höga fönstren är typisk för fabriksarkitekturen i början av 1900-talet.

I hörnet av Kaserngatan och Biskopsgatan fungerade en snickeriverkstad vars tegelbyggnad uppförd åren 1895–1896 ingår i Arkenkomplexet som byggnad C, Verkstaden. Det är oklart vem som fungerat som arkitekt för byggnad C – möjligtvis var det Carl Carlsson Armfelt eller Arthur Kajanus.

Verkstaden är sammanbyggd med en tvåvåningsbyggnad i betong, byggnad D, Fabriken. Denna fabriksbyggnad ritades av A. Söderholm år 1914 och uppfördes i armerad betong på endast åtta veckor. Byggnaden har slätputsad fasad med höga, odekorerade fönster. Fasaden har en enkel gördellist mellan våningarna och överst en krönande kornisch. Inuti är har byggnaden mittskepp och öppen takstol med fönsterglas för att släppa in mycket ljus. Det ursprungliga glastakets järnkonstruktion finns kvar, men ett nytt glastak är byggt ovanpå denna.

Vid gatan i direkt anslutning till Fabriken ligger byggnad F, den tidigare diversehandeln Tarmola från år 1938. Denna tegelmurade putsade butiks- och lagerbyggnad planerades av Hugo Purila. Mot Biskopsgatan öppnade sig tre stora fönster och separata ingångar till avdelningarna för mjölk-, kött- och kolonialvaror.

Ansluten till Tarmola och Fabriken ligger byggnad E, en modern tillbyggnad från år 2003. Här stod tidigare Tarmolas lagerutrymmen, men de fick ge plats för den nya byggnaden i två våningar. Som arkitekt fungerade Pekka Mäki vid Sigge Arkitekter.

Byggnad G uppfördes år 2003 i hörnet av Biskopsgatan och Fabriksgatan och planerades åren 2001–2004 av Pekka Mäki. Byggnaden inhyser Fortbildningscentralen och Centret för livslångt lärande (CLL). Byggnaden består av två i vinkel mot varandra ställda byggnader som förenas av en indragen, glasad entré. På andra våningen förenas båda längorna via en gångbro. Det var här som Arkenkvarterets allra första byggnad restes år 1854.

Café Arken fungerar i byggnad N på innergården. Detta är en rödtegelbyggnad uppförd år 1857 efter ritningar av G. Th. Chiewitz. Byggnaden tjänade som järnmanufakturens första gjuteri och inhyste bland annat tork- och smältugnar. År 1889 förlängdes byggnadskroppen norrut och 1896 tillades en lägre utbyggnad på södra kortsidan. År 1928 byggdes en till våning samt vind, vilket syns tydligt i fasaden eftersom byggnadsmaterialet utgjordes av lättbetongblock i stället för tegel som använts i första våningen. I dag inhyser byggnaden studentlunchrestaurangen Café Arken samt undervisningsutrymmen.

Parallellt till byggnad N står byggnad B, Kanslilängan. Denna fabriksbyggnad från år 1937 ritades liksom Tarmola av Hugo Purila. Det tre våningar höga husets stomme består av armerad betong och fasaden är belagd med oputsat kalkcementtegel. Husets enda dekorativa element är den avtrappade sydgaveln som står mot innergården. Norra gaveln är sammanfogad med byggnad M. Efter att Kanslilängan tjänat som järnmanufakturens sorti har den inhyst verkstäder och kontorslokaler. Även bastur och omklädningsrum samt en stor sal för kampsporter har funnits här! I dag förenas byggnaderna B och N förenas med en ståtlig glasfasad som utgör Arkenkomplexets huvudentré. Ytterfasaden på byggnad B tjänar numera som entréhallens ena innervägg. Från gavelns andra våning löper en inglasad gångbro till byggnad G (CLL). Kanslilängan inhyser idag garderob, toaletter, vaktmästarutrymmen och undervisningsutrymmen. På andra och tredje våningen finns auditorier samt seminarie- och arbetsrum.

Innanför glasväggen finns byggnad A som utgörs av Auditorium Armfelt på första våningen samt auditorierna Helikon och Parnassos på andra våningen. Auditorium Armfelts ytter- och innerväggar är klädda med grovmaskig järnduk som en referens till den tidigare järnmanufakturen på området. Framför auditorierna finns ett öppet utrymme, en foajé, som fungerar som Arkenkomplexets aula och tjänar även som utrymme för utställningar samt reception vid seminarier och konferenser.

I och med det omfattande renoverings- och restaureringsarbete som gjorts har en betydande del av Arkenkvarterets historiska fabriksmiljö kunnat bevaras. Arken är idag ett livskraftigt centrum för de humanistiska ämnena vid Åbo Akademi. I samband med seminarier och andra tillställningar har även ett stort antal årliga besökare möjligheten att bekanta sig med den intressanta arkitekturen och miljön.