Åhuset

Gezeliusgatan 2 
Byggnadsår: 1830–1831 

Åhuset är en anspråkslös byggnad i empirestil som uppfördes för boktryckare Christian Ludvig Hjelt. Sedan Stiftelsen för Åbo Akademi köpte fastigheten 1941 har den tjänat både som privatbostäder och olika akademiska ändamål. Idag hyrs byggnaden ut för kontorsbruk. 

Åhusets långsträckta huskropp står på en hög stenfot och har ett valmat sadeltak. Gavelpartiet mot Domkyrkosfären är i putsat tegel. Byggnaden består av två delar: en anspråkslös byggnad i putsat tegel mot torget och en träbyggnad längs åstranden, som ursprungligen inrymde bostad med salong, kamrar och förstugor. 

Tidigare ägare 

Kommerserådet Magnus Dahlström tog över fastigheten 1906. Den aktuella delen av tomten avstyckades genom ett senatsbeslut 1907 och såldes till redaktör Ernst von Wendt 1908. Kommerserådet Ernst Dahlström, Magnus bror, köpte tillbaka tomten av makarna Wendt 1918. Mellan 1921 och 1941 ägdes fastigheten av Erik och Carl Dahlström, söner till Ernst och Rosina Dahlström. År 1937 utfördes förändringar enligt ritningar av Erik Bryggman.  
 

Stiftelsen för Åbo Akademi köper fastigheten 

Stiftelsen för Åbo Akademi köpte fastigheten 1941. Åhuset delades in i flera lägenheter som hyrdes ut till privatfamiljer. Erik Bryggman utförde ritningar för inredningsförändringar 1941, som färdigställdes först 1957. 

En större ombyggnad inleddes 1966 för att göra plats för statsvetenskapliga fakulteten. Även den tyska institutionen, språklaboratoriet, institutet för kvinnoforskning och Arbetsforum har haft verksamhet i Åhuset. Byggnaden genomgick en grundsanering 2010–2012 och hyrs idag ut för kontorsbruk. 

Källa: Väggarna talar (2017) av Lars Berggren och Annette Landen.