Juridicum
Juridicum (Dahlströmska palatset)
Biskopsgatan 13
Byggnadsår: 1894–1896
År 2023 bytte fastigheten namn från Humanisticum till Juridicum i och med att Åbo Akademis rättsvetenskapliga ämnen flyttade in i byggnaden. Juridicum byggdes åren 1894–1896 för kommerserådet Ernst Dahlström enligt ritningar av Gustaf Nyström (1856–1917). Nyrenässansvillan har element av florentinsk renässans, manierism och engelsk palladianism. Byggnaden tillsammans med den omgivande trädgården bildar en egen villamiljö.
Innan Åbo brand år 1827 ägdes tomten av hovrättsassessor Carl Procopé. Tomten inropades på auktion år 1828 av handlanden M. Serén, som efter ritningar av Christian Fredrik Bäck lät uppföra två identiska hus med palladianska proportioner och fönstermotiv mot Biskopsgatan. Gården var känd som Serénska gården. Under resten av 1800-talet bytte gården ägare flera gånger innan den såldes år 1893 till kommerserådet Dahlström. Följande år revs de gamla trähusen och åren 1894–1896 uppfördes den nya villan, som fungerade som bostad för Ernst och Rosina Dahlström med familj.
Det tegeluppförda huset med putsade fasader har två våningar i fullhöjd och en källarvåning med fönster mot ån. Grundplanen kan beskrivas som näst intill kvadratisk, men byggnaden har på alla sidor framspringande eller indragna partier. Fasaderna är rikt dekorerade och får struktur av breda lisener som framhäver hörnen. Som motvikt till denna vertikala betoning har byggnaden kraftiga horisontella gesimser. Fasadernas vitmålade utsmyckningar står i kontrast mot väggarnas mjukt brutna, gula och rödbruna toner.
De flesta av Juridicums fönster är rundbågiga och rikt utsmyckade. På norra sidan är fasaden enklare med både rundbågiga och rektangulära, enklare fönster.
I det nordöstra hörnet av tomten ligger en liten gårdsbyggnad som tjänade som gårdskarlens bostad och vagnslider samt stall. Liksom huvudbyggnaden är även gårdsbyggnaden uppförd i tegel men saknar puts.
För interiören hade arkitekten Gustaf Nyström planerat storskaliga väggmålningar med bland annat fornnordiska motiv i entréhallen, men endast två väggmålningar förverkligades. Som dekorationsmålare anlitades C.G. Wetterstrand (1855–1923), som gjort liknande arbeten i bl.a. Curmanska villan i Stockholm. Nyström och Wetterstrand hade tidigare samarbetat i samband med utsmyckningen av Åbo Svenska Teater (1897) och Ständerhuset i Helsingfors.
Under makarna Dahlströms tid, enligt den första brandförsäkringen år 1895, sköttes uppvärmningen med hjälp av hela 23 kakelugnar och en kamin. På andra våningen fanns badrum med vattenvärmare och ”en jerncistern, med rörledningar och kranar”. Huset konstaterades vara ”konfortabelt inredt”. Tio år senare hade man infört elektrisk belysning i hela huset och vattenledningar till alla våningar. Vattenklosetter nämns första gången år 1919.
Den välvda källarvåningen inhyste nyttoutrymmen såsom byk- och bagarstuga samt vinkällare.
Inredningen följde nyrenässansens principer. Salongen inreddes med ljusare färger medan matsalen präglades av mörkgröna toner och möbler i barock- och renässansstil.
Den uppseendeväckande hallen sträcker sig via takets runda öppning ända upp till andra våningen. Högst upp flödar dagsljus in genom ett glastak. Det berättas att familjen Dahlström brukade ha ståtliga julgranar som sträckte sig från nedre aulan ända upp till andra våningen!
Efter föräldrarnas död använde sonen Carl Johan Dahlström villan som stadsbostad åren 1924–1930. Han verkade på den tiden som styrelseledamot och skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi.
Fastigheten testamenterades till Stiftelsen för Åbo Akademi år 1924 och överläts till akademins användning år 1930. Då utfördes endast mindre reparationsarbeten och den Humanistiska fakulteten inklusive institutionsbiblioteken flyttade in. Nedre våningens salong omvandlades till läsesal och matsalen blev auditorium. I synnerhet från 1970-talet framåt har restaureringsarbeten utförts regelbundet och en grundrenovering av både huvudbyggnaden och gårdsbyggnaden gjordes åren 2004–2005.
Under årens lopp har flera fakulteter, institut och andra aktörer fått njuta av det konstfullt byggda Juridicum. I dag inhyser byggnaden Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning samt institutets bibliotek. År 2023 bytte fastigheten namn från Humanisticum till Juridicum.