Åbo Akademis huvudbibliotek och Boktornet

Domkyrkogatan 2–4 
Byggnadsår: 1935 och 1958

På den medeltida biskopsgårdens tomt ligger idag Åbo Akademis huvudbibliotek med det tillhörande Boktornet, en pärla inom den finländska funktionalismen. Bibliotekskomplexet ligger bland empirebyggnaderna intill Domkyrkan och byggdes i två omgångar. Det kubformade Boktornet kännetecknas av sina stora vita väggytor och det platta taket, och på insidan är byggnaden ljus och rymlig.

Planlösningen för den sju våningar höga byggnaden är rektangulär och grunden och stommen är i betong. Väggarnas stora och vita slätputsade ytor tillsammans med det platta taket är typiska lösningar inom funktionalismen, även om de inte i Finlands växlande väderförhållanden hör till de mest optimala bygglösningarna. Byggnadens fasad innefattar även fönster och balkonger samt en skorsten som förstärker det kubaktiga intrycket. 

Bibliotekets historia sträcker sig tillbaka till år 1918 då Stiftelsen för Åbo Akademi köpte hälften av huvudbibliotekets nuvarande tomt. Den andra hälften fick akademin år 1922 genom testamente av Jenny och Conrad Spoof. 

Våren 1934 gjorde bokhandlaren Gösta Branders tillsammans med sin fru Gertrud en anonym stordonation till Åbo Akademi för uppförandet av ett bibliotek. Projektet fortskred snabbt: bara några dagar senare anlitades arkitekten Erik Bryggman som huvudplanerare för byggnaden, trots att han sade sig ha för mycket arbete för att kunna ta emot uppdraget. Likväl satte arkitekten i gång i rask takt. 

Det så kallade Boktornet invigdes den 9 november 1935. Med överbibliotekarie Eric Holmberg som värd besökte det fortfarande anonyma donatorparet Branders Åbo en vecka senare för att inspektera resultatet av sin donation. Också senare donerade makarna Branders tillsammans med dottern Else medel till Åbo Akademi, bland annat för bibliotekets tillbyggnad och för att utvidga boksamlingen. 

Då Boktornets färdigställdes uppskattade man att magasinutrymmena skulle möta bibliotekets behov under de kommande sex åren, varefter en tillbyggnad skulle uppföras. De snart efterföljande krigsåren och materialbristen försenade dock tillbyggnaden. Efter att Bryggman insjuknat allvarligt övergick planeringsansvaret till Woldemar Baeckman, som år 1958 slutförde bibliotekets nya huvudbyggnad och sidoflygel. Baeckman ville att Boktornets fasad skulle synas möjligast väl från Domkyrkogatan och planerade således tillbyggnaden till att vara betydligt lägre än Boktornet. 

Den nya huvudbyggnaden i två plan har en fasad som är närmare 40 meter lång. Fasadens övre del på Domkyrkosidan domineras av katalogsalens och läsesalens höga fönster. Fönstren på fasaden mot Biskopsgatan sträcker sig från golv till tak, och de vitmålade betonglamellerna utanför fönstren dämpar ljuset som flödar in. Lamellerna upprepas i den breda trappan som leder till huvudingångens glasdörrar. 

Den låga sidoflygeln ligger längre in på tomten. Denna tillbyggnad i ett plan är relativt enkel och dess fasad domineras av en rad fönster samt av en egen ingång under en mindre utbyggnad i lackerat trä. 

Med medel skänkta av ekonomirådet Oskar Öflund byggdes en mur längs med Domkyrkogatan. Utanför muren placerades år 1936 en bronsskulptur föreställande poeten och dramatikern Josef Julius Wecksell, formgiven av skulptör Yrjö Liipola. År 1938 byggdes ett litet observatorium med tillhörande kupol på taket intill den tidigare byggda kubformade takbyggnaden för ventilationssystem och hissmaskineri. 

Boktornet och dess tillbyggnader fungerar även idag som Åbo Akademis huvudbibliotek samt bibliotek för Yrkeshögskolan Novia. För att hedra familjen Branders gåvor till vetenskapen är läsesalens vägg prydd med byster av Gertrud och Gösta Branders samt ett fotografi av dottern Else.