Aldrig tidigare har finländarnas attityder till vaccin undersökts i så stor utsträckning som i professor Mikael Lindfelts och akademiforskare Anna Soveris aktuella forskningsprojekt vid Åbo Akademi och Åbo universitet.
– Att förstå attityder till vaccin är ett bra sätt att förstå samhället, säger Lindfelt.
Också hälsovårdspersonalens inställning intresserar forskarna.
– Vaccin är en fråga som får det att bränna till. Vi är intresserade av attityder till vaccin och vaccinpraxis också ur ett större samhällsperspektiv. Vad bygger vaccinmotstånd på? Vi söker förklaringar och bakgrunden till en viss inställning, säger han.
Vaccindebatten är intressant för forskarna, bland annat för att konflikten mellan samhällets krav och rätten till självbestämmande när det gäller människors hälsa blir tydlig i diskussionen. Samtidigt är de mycket noga med att betona att de inte går någons ärenden.
Tidigare forskning: Varierande orsaker
Tidigare forskning från andra länder visar att orsakerna till vaccinmotstånd ofta är mycket varierande, säger Anna Soveri.
– Någon är rädd för sprutor eller för eventuella biverkningar. Någon tycker sig inte ha tillräckligt med information eller litar inte på informationen, medan andra säger nej av ideologiska eller religiösa skäl. Någon känner någon som har dåliga erfarenheter. Att låta bli att ta ett vaccin kan också handla om rent praktiska saker, som att det är krångligt att ta sig någonstans för att få influensavaccin.
– Vaccinmotståndarna är ingen enhetlig grupp, säger Lindfelt.
Många sjukdomar är numera sällsynta tack vare vaccin. Därför har allt färre själv upplevt till exempel mässling. Däremot är man genom medierna mer bekant med eventuella biverkningar av vaccin.
Hur bemöts de osäkra?
En intressant grupp för forskarna är de som är osäkra till att ta ett vaccin. Hur orienterar de sig i en värld som blir allt mer polariserad och vilken information får de av exempelvis personalen på barnrådgivningarna?
Lindfelt konstaterar att vårdsektorn är en enorm organisation, som har en nyckelroll i kontakten med klienterna.
– Vilka attityder till vaccin finns det inom den gruppen, som består av tusentals individer, och hur bemöter de klienternas frågor, speciellt då människor är osäkra? De har ett stort ansvar så att samhället når de mål man har satt för olika vaccinationsprogram.
Tusentals blir tillfrågade
Ett så här omfattande forskningsprojekt om vaccinattityder i Finland har inte gjorts förut. Projektet är tredelat och i februari 2018 skickades frågor ut till tusentals professionella hälso- och sjukvårdare för att kartlägga hur information om vaccin förmedlas. En annan enkät har skickats ut till barnfamiljer i Åboregionen och en tredje skickas ut i Jakobstadsregionen, eftersom statistik från Institutet för hälsa och välfärd, THL, visar att färre är vaccinerade där än i andra regioner.
Forskarna hoppas kunna se om det finns samband mellan fenomen som till exempel synen på kunskap och auktoriteter, osäkerhet och människors sociala sammanhang.
– Intressant är också hur människor väljer vilken information de tror på och hur man söker information som stämmer med ens egen synvinkel när många i dag uppfattar åsikter som lika tunga som etablerad vetenskaplig kunskap, säger Anna Soveri.
Forskarna talar om den egna erfarenhetens betydelse. Eftersom många sjukdomar numera är sällsynta tack vare vaccin är det allt färre som har egna upplevelser av till exempel mässling. Däremot är man genom medierna mer bekant med eventuella biverkningar av vaccin.
– I många utvecklingsländer där man har upplevt sjukdomarna är ett vaccin mot dem det man önskar mest. Där finns inte tanken på att säga nej, säger Lindfelt.