Aktuell artikel

Forskningsinstitutet vill ge ÅA-forskningen luft under vingarna

By 1 april, 2019 No Comments

Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, vardagligt kallad Forskis, grundades år 1972 i syftet att stöda vetenskaplig forskning, i första hand forskning med anknytning till Åbo Akademi. Trots att forskningsinstitutet spelar i miljonklassen gällande stöd till toppforskning, är institutet inte särskilt känt – inte ens för alla vid Åbo Akademi.

Enligt institutets styrelseordförande Lilian Wikström är det inget självändamål att vara känt, men ifall man ska jobba med strategiska satsningar är det viktigt att de berörda parterna känner till en. Forskningsinstitutet vill gärna sprida information om stödet som finns att få från dem.

– Vi funderar kontinuerligt över på vilket sätt vi bäst kan stöda Åbo Akademi. Jag ser att vår roll är att göra satsningar som lyfter de områden som gynnar universitetets utveckling och profilering.

Forskningsinstitutet bedriver ingen egen forskning. Verksamheten koordineras av Linda Annunen, som är anställd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Styrelseordförande Lilian Wikström definierar Forskningsinstitutet så här:

– Vi är en strategisk finansiär och en samarbetspartner till Åbo Akademi med ett delvis utifrånperspektiv.

Skräddarsytt stöd

År 2018 beslöt delegationen för Stiftelsen för Åbo Akademi att understöda spetsforskning vid ÅA med 1,5 miljoner euro årligen i tio års tid. Då ÅA 10 år tidigare fyllde 90 år gjordes en motsvarande satsning på 10 miljoner euro på spetsenheter, även då i tio år framåt. Stödet kanaliseras via Forskningsinstitutet.

Spetsforskningssatsningarna inom profilområden vid akademin är den stora synliga delen av Forskningsinstitutets verksamhet, men Lilian Wikström påpekar att Forskningsinstitutets satsningar inte enbart handlar om direkt stöd till forskningsverksamhet.

– Vi har möjlighet att mer generiskt understöda akademin till exempel genom att hjälpa dem som söker extern finansiering. Vi kan gå in och se till att de ansökningarna blir så bra som möjligt och den vägen stärka projektens möjligheter att få extern finansiering – sådant stöd kan akademin inte erbjuda. Vi försöker hitta de komplementära bitarna.

Rent konkret betyder hjälpen att Forskningsinstitutet engagerar personer som har kunskap i ansökningsprocesser och som hjälper forskarna ”hands on”.

– Det fina är att vi kan anpassa vår verksamhet enligt behov och verkligen skräddarsy stödet där vi ser att det behövs en extra insats, konstaterar Wikström.

Hur väljer då Forskningsinstitutets styrelse vilka projekt som får understöd?

– Det finns en stor öppenhet mellan forskningsinstitutet och Åbo Akademi när det kommer till de ändamål som väljs ut för finansiering. Flera ÅA-anställda sitter i vår styrelse. Ibland föds en idé från ett behov som Åbo Akademi påpekar och ibland kommer idén från externa styrelsemedlemmar som ser en möjlighet. Det är en dialog.

Att få luft under vingarna

Mer än det direkta stödet till spetsenheterna vill Lilian Wikström betona Forskningsinstitutets roll som möjliggörare. Hon nämner Östersjöforskningen och forskningsprojektet om vaccinattityder som bra exempel på hur stödet från Forskningsinstitutet fungerat som en språngbräda som gett projekten luft under vingarna.

– Vaccinattitydsprojektet som professor Mikael Lindfelt leder är ett bra exempel på precis det vi ska försöka åstadkomma: att möjliggöra att forskningsidéer lyfts till en sådan nivå att de kan attrahera annan extern finansiering. Med hjälp av pengar från Forskis har man kommit igång med ett projekt som sedan fått väldigt bra fart, man kunde kalla det ett modellprojekt.

Johan Gadolin-stipendierna som ger unga forskare möjlighet att komma till Åbo Akademi och forska är värda att nämna för sin internationaliserande inverkan på Åbo Akademi.

I egenskap av direktör för KI Innovations, Karolinska institutets innovationscenter, jobbar Lilian Wikström med kommersialisering av forskning dagligen och det är även ett av Forskningsinstitutets verksamhetsområden. Sedan 2011 har Åbo Akademi haft ett samarbetsprogram med Kellogg School of Management vid Northwestern University i Chicago, och från år 2012 har kursen Business Essentials for Scientists ordnats. Ett annat exempel är idétävlingen “Innovation Catalyst”, som ordnas för att främja innovationsaktiviteten vid Åbo Akademi och för att inspirera forskare till nya uppfinningar. Samtliga satsningar stöds av Forskningsinstitutet. Man har också understött deltagande i start up-evenemanget Slush.

Spetsforskningsenheternas framtid

Forskningsinstitutets styrelse funderar kontinuerligt på hur forskningsinstitutet ska utvecklas. Bör man satsa på färre projekt och mera stöd, eller sprida ut stöden på flera projekt? Borde man lyfta möjligheten att utöka nordiska samarbeten?

– Vi vill att det ska finnas en eftertanke bakom det hela. Vilken skillnad kan man göra? Det finns en stor spännvidd i dessa diskussioner. Forskningsinstitutets roll har ändrats med tiden, vi har mer och mer gått ifrån den operativa rollen till att bli mer strategiska och professionella. Oavsett hur man gör det, så är spetsforskningen något man kommer att fortsätta satsa på, konstaterar Lilian Wikström.

De fyra spetsenheterna som beviljats ett årligt understöd på 250 000 euro per projekt under åren 2019-2023 är:

– Professor Kimmo Grönlund: The Future of Democracy – Center of Excellence in Public Opinion Research (FutuDem). Vetenskapsområde: Samhällsvetenskap.
– Professor Cecilia Sahlgren: Center of Excellence in Cellular Mechanostasis (CellMech). Vetenskapsområde: Biovetenskap.
– Professor Ronald Österbacka: Center of Excellence in Bioelectronic Activation of Cell functions (BACE). Vetenskapsområde: Naturvetenskap.
– Professor Jan Saarela: Demographic change and ethnolinguistic identity in an intergenerational perspective: The Swedish‐speaking population in Finland (DemSwed). Vetenskapsområde: Socialvetenskap.