Genom tiderna har de delat samma önskan, de som sedan 1917 har donerat pengar till Stiftelsen för Åbo Akademi. De har lämnat sitt arv för eftervärlden i syfte att främja vetenskap och finlandssvenskt kulturarbete. Vi vill lyfta fram dessa personer genom att berätta deras historia. Genomslagskraften av deras donationer har varit enorm:
allt det som Stiftelsen för Åbo Akademi möjliggör i dag.

Affärsmannen och konsuln Alfred Jacobsson (1841-1931) var verksam inom de mest betydelsefulla företagen i Åbo och tongivande när passagerartrafiken mellan Finland och Sverige utvecklades. Paret Jacobsson hörde till de Åbofamiljer som år 1917 donerade stora summor för att grunda Stiftelsen för Åbo Akademi. Avkastningen av donationerna skulle användas för att grunda och upprätthålla en högskola med svenska som undervisningsspråk “under namn av Åbo Akademi”.

Magnus Dahlström

Else Branders

För akademin, konstmuseet och teaterkonsten

Till paret Jacobssons umgängeskrets hörde kommerseråden och stordonatorerna bröderna Ernst (1846-1924) och Magnus Dahlström (1859-1924) som var gifta med systrarna Rosina (1853-1924) och Ellen (1860-1929), födda Julin. De borgerliga kretsarna i Åbo var små – Hélène Jacobsson var kusin till bröderna Dahlström – men man fick influenser från stora världen genom långa och många resor runt om i Europa.

Magnus Dahlström ledde insamlingen för att grunda en svensk högskola i Åbo och blev också Stiftelsens för Åbo Akademi första skattmästare under åren 1917-1924. Paren Dahlströms insats övertygade andra välbärgade Åbobor att donera stora summor, både en och två gånger, oftast utan att ställa några specifika krav.
Bröderna Dahlström donerade också medel så att Åbo konstmuseum kunde uppföras och understödde Åbo Svenska Teater.

Kommerserådinnan Ellen Dahlström donerade medel för en professur vid Åbo Akademi i allmän historia, som skulle innehas av Alma Söderhjelm, som var Finlands första kvinnliga docent.

Else Branders

Skänkte sina hem till det nygrundade universitetet

Paren Dahlström testamenterade sina hem till Stiftelsen för Åbo Akademi. Domvillan på Gezeliusgatan 2 används i dag av fakulteten för
samhällsvetenskaper och ekonomi. Dahlströmska palatset (Humanisticum) på Biskopsgatan 13 används i dag av Åbo Akademi och Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning.

De privata donationerna utgjorde grunden för Åbo Akademis verksamhet i många årtionden. Först på 1950-talet erhöll Åbo Akademi statsunderstöd och förstatligades år 1981 som det sista universitetet i Finland.
Ett annat exempel på en betydande privat donation är Åbo Akademis boktorn, som bygger på en familjs donationer i flera generationer.

Henry Lönnfors

Bokhandlarfamiljen bakom Boktornet

Makarna Branders donerade år 1934 en miljon mark för ett universitetsbibliotek, med önskan om omedelbara åtgärder. Redan tidigare hade bokhandlaren Gösta Branders (1869-1955), som byggde upp och ledde Akademiska bokhandeln, donerat en stor mängd böcker till akademin.

Ett bibliotek var efterlängtat och nödvändigt. Länge förvarades Åbo Akademis böcker provisoriskt i den dåvarande huvudbyggnadens bottenvåning, där bokstaplarna växte. Det blev ohållbart i längden, speciellt som antalet katalogiserade böcker redan år 1930 överskred 100 000.

Bryggman ritade ett boktorn

Åboarkitekten Erik Bryggman ritade akademins biblioteksbyggnad, Boktornet, som överlämnades till Stiftelsen för Åbo Akademi år 1935, ett år efter att grundstenen lades.

Paret Branders donerade ytterligare 18 miljoner mark till en byggnadsfond för bibliotekshusets tillbyggande. Tillbyggnaden stod klar 1957 enligt ritningar av Woldemar Baeckman. Utan privata donationer hade bygget inte varit möjligt.

Den största fond som Stiftelsen för Åbo Akademi förvaltar är Gösta Branders forskningsfond, som bygger på en donation av Gösta Branders dotter Else Branders (1901-1997). Hon var vid sin död en av de mest förmögna personerna i Finland och testamenterade så gott som hela sin förmögenhet till stiftelsen. Hon var sjuksköterska men arbetade sedan 1937 som sjukhusbibliotekarie vid Röda Korsets sjukhus i Helsingfors.

Många stipendiater i Henry Lönnfors ateljé

Stordonationer hör inte bara till historien. Ett exempel på en generös donator i modern tid är juris doktor Henry Lönnfors (1939–2004). Han var bland annat sekreterare för Åbo Akademis kansler, biträdande professor i handelsrätt vid Åbo Akademi, konstälskare, samlare och långvarig skattmästare för Konstföreningen i Åbo, som förvaltar Åbo konstmuseum.

Han testamenterade nästan hela sin förmögenhet till Stiftelsen för Åbo Akademi, som förvaltar Henry Lönnfors fond, vars ändamål är att stöda Konstföreningen i Åbo och Åbo konstmuseums verksamhet. Museet fick också ta emot hans konstsamling inklusive nästan 60 miniatyrporträtt, ofta målade på
elfenben.

Han testamenterade också sin lägenhet i jugendhuset Albatross vid Puolalaparken i Åbo till stiftelsen som ateljé för bildkonstnärer. Nuvarande stipendiat i Henry Lönnfors-ateljén är Hertta Kiiski (1973–).

Många av de blivande rättsnotarier, ekonomer och politices magistrar som har haft Henry Lönnfors som föreläsare i handels- eller skatterätt under sin studietid vid ÅA minns föreläsningarna som mycket nyttiga med tanke på arbetslivet. Han använde ofta konst som exempel.

I trettio år var han knuten till akademin, också genom flera förtroendeuppdrag. Han beskrivs i minnesrunan skriven av Roger Broo som en varmhjärtad lärare, samhällspåverkare och kulturpersonlighet – och som ett sådant original som Åbo Akademi behöver.

Källor: Minnesruna över Henry Lönnfors av Roger Broo (2005), museiassistent Anni Mannevaara och museiguiden Milena Andersson vid museet Ett hem, Stiftelsens för Åbo Akademi fondregister, Åbo Akademis historik “Academia Aboensis Rediviva 1918-1968” och Åbo konstmuseums webb.