KulturxArtikel-3

Casa Haartman: På spaning efter en tid som flytt

By 31 augusti, 2018 No Comments

Att stiga in genom den blå porten till konstnärshemmet Casa Haartman i Nådendal är som att stiga in i en svunnen tid. Närvaron av konstnärsparet Axel och Hedvig Haartman är fortfarande stark och den som lyssnar noga kan höra radion från biblioteket i övre våningen, trots att den har stått tyst i snart femtio år. Eller är det rentav paret Haartman som sitter där uppe och småpratar?

I matsalen i konstnärshemmet Casa Haartman står en liten statyett som fru Hedvig Haartman har fått i 60-årsgåva av vännen och skulptören Wäinö Aaltonen. Hon ler vänligt från ett porträtt målat av maken, konstnären och museichefen Axel Haartman. Också han följer noga med besökaren nästan femtio år senare från ett av självporträtten som finns i konstnärsparets välbevarade hem på Luostarinkatu 3 i Nådendal.

Mitt i den finländska konsthistorien

Trots att väggklockan fortfarande tickar dovt har tiden stannat i slutet av 1960-talet i konstnärshemmet, som öppnade upp för fler besökare i somras. Dagliga guidningar har tagit besökarna på en fascinerande tids- och kulturresa.

– Det här är ju som att befinna sig mitt i den finländska konsthistorien, som en hänförd besökare sade, omgiven av Axel Haartmans (1877-1969) egna verk och tavlor av konstnärer som Victor Westerholm, Ferdinand von Wright, Fanny Churberg, Albert Edelfelt, Maria Wiik och Casper Wrede, som var Axel Haartmans morbror.

Ett välbevarat hem

Det som fascinerar besökarna är att hemmet är så väl bevarat just som det hem där paret Haartman bodde i fyrtio år med konst, antikviteter och böcker. Här finns handarbeten som Hedvig Haartman (f. Stolpe, 1874-1967) har gjort och i ateljén i övre våningen finns konstnärens palett, staffli och skrivmaskin i väntan på följande penseldrag eller artikel. Paret Haartmans önskan var att deras hem skulle bevaras i ursprungligt skick, säger Maria Jansén, musei-assistent.

– Besökarna säger att det känns som om konstnärsparet nyss har gått ut genom dörren, trots att det är nästan femtio år sedan de dog. Paret Haartmans önskan var också att hemmet skulle bevaras i ursprungligt skick, säger museiassistent Maria Jansén.

Paret betraktade hemmet som Axel Haartmans främsta konstverk. Dekorationerna i taket i både entrén och biblioteket har han gjort. Han har också ritat en del av möblerna, tapeten i gästrummet och andra dekorationer, inspirerad av parets många och långa utlandsresor, bland annat till Rom, Florens, Paris och Spanien.

Ritat av Bryggman

Italien har också inspirerat Haartmans forna elev, Åboarkitekten Erik Bryggman (1891-1955), som i mitten av 1920-talet ritade Casa Haartman och planerade dess trädgård.

I augusti 2017 fick Stiftelsen för Åbo Akademi konstnärshemmet i donation av föreningen Hedvigs minne, som har förvaltat det under åren 1970-2017. Hösten 2018 görs en kartläggning för att bedöma renoveringsbehovet av det gamla huset.

– Vi måste veta hur byggnaden som helhet mår, så att allt görs i rätt ordning och i samråd med Museiverket. Att ta hand om Casa Haartman är en kulturgärning och vi vill varsamt öppna upp den här unika miljön, säger intendent Ulrika Grägg vid Stiftelsen för Åbo Akademi.

Även trädgården är skyddad och som bäst inventeras hela växtbeståndet. I samarbete med naturresursinstitutet LUKE planteras under hösten en samling lökväxter i Casa Haartmans trädgård. Lökväxterna har samlats in genom upprop och är representanter för lökväxter som vuxit i Finland sedan 1950-talet eller tidigare. Lökväxtsamlingen är en del av Finlands nationella genbank.

Under sommaren har stiftelsen samarbetat med Nådendals musikfestspel och de tre konserter som ordnades i konstnärshemmets matsal var slutsålda.

– Det blev väldigt intima konserter, då publiken satt så nära musikerna och som helhet ett lyckat koncept.

Svenska inslag i Nådendal

Stiftelsen vill gärna utveckla verksamheten utöver det museala. Besökare har reagerat på att så många av böckerna i det Haartmanska biblioteket är svenska.

– Den svenska kulturen var stark i Nådendal under Haartmans tid. Vi vill gärna lyfta fram det svenska i Nådendal, som annars är ganska finskt, kanske genom bokkvällar med Haartmans egna verk eller andra samtida författare i biblioteket där paret ofta satt och lyssnade på radio tillsammans, säger hon.

Trappan upp till biblioteket knarrar lätt. Besökaren stannar upp framför en senare version av Helene Schjerfbecks Konvalescenten, en litografi från slutet av 1930-talet. Ute i köket ringer en klocka för att påkalla hushållerskans uppmärksamhet. Någon har tryckt på knappen antingen uppe i ateljén eller nere i matsalen. Men hushållerskan kommer inte längre skyndande.

www.casahaartman.fi