Spetsforskning

Målet är att styra celler i tid och rum

By 26 november, 2018 No Comments

Det ser ut som en papperslapp med vita prickar, men i varje vit prick kan man odla celler. Syftet är att hitta material som kan påverka cellers funktion – i tid och rum. Fem laboratorier samarbetar inom ramen för FunMat, Centret för funktionella material vid Åbo Akademi. Det är en av de interna spetsforskningsenheterna vid ÅA som Stiftelsen för Åbo Akademi understöder och som nu strävar efter att bli en av Finlands Akademis spetsenheter.

Celler kan göra några val. De kan välja att föröka sig eller att dö, att röra sig eller att differentiera sig och bli en annan typ av cell, till exempel då stamceller bildar olika typer av vävnadsceller. Som bäst arbetar sammanlagt närmare hundra forskare under nio professorer vid Åbo Akademi med att förstå hur material kan styra celler och deras val i tid och rum. Det vill säga att med hjälp av material kunna påverka var och när cellen gör sitt val, för att kunna användas till exempel vid sårläkning.

Papper ger helt nya möjligheter

FunMats forskare har ersatt traditionell cellodling genom att bestryka papper med elektroder, elektroniska sensorer eller det material man vill studera. På det sättet skapar forskarna landskap för celler, med en yta som de gillar eller ogillar och som styr cellens val. I stället för att anskaffa analysapparatur värd 20 000 euro kan pappret analyseras med hjälp av en scanner som mäter färgskalor. Ju mer färg desto mer celler.

– Analysen kan användas för att förstå vad i materialet som styr cellernas tillväxt. I kombination med cellbiologi ger det forskarna nya verktyg att studera cellernas funktion och möjlighet att kontrollera cellfunktioner, säger FunMats projektchef Ronald Österbacka, professor i fysik vid Åbo Akademi.

Det handlar om själva livet

– Kan man styra celler och deras funktioner handlar det i förlängningen om livet, säger han.
Därför är etik en viktig aspekt. En av de nio professorerna i den utvidgade gruppen är Mikael Lindfelt, som ska ge de övriga redskap för hur man hanterar etiska frågor som uppstår i det här mångvetenskapliga projektet.

Nya gränsytor ger nya upptäckter

Den interna spetsenheten vid FunMat består av forskare från papperstillverkning och -förädling, fysikalisk kemi, polymerteknologi, fysik och cellbiologi. I den utvidgade gruppen jobbar man också med till exempel farmaceutisk nanoteknologi, bioavbildning och mycket känsliga biosensorer.

– När till exempel materialvetenskap och cellbiologi möts, uppstår nya gränsytor som ger nya upptäckter, säger Österbacka.

Bygger på tidigare forskning

Funktionellt papper har många fördelar. Det är billigare än nuvarande metoder och gör snabb och storskalig screening möjlig och enkel. Det är lätt och tillverkas av förnybart material. Efteråt kan det komposteras eller brännas.

De nya upptäckterna bygger på tidigare forskning som har gjorts vid Centret för funktionella material, med papperselektroniken som grund.

– Vi jobbar med ett unikt koncept. Utan det ekonomiska stödet från Stiftelsen för Åbo Akademi hade det här inte varit möjligt, säger Österbacka.

Kan minska amputationer

Han säger att resultaten kan ge läkarvetenskapen helt nya möjligheter att förstå hur vävnader skapas och fungerar för att hitta nya läkemedel eller få sår att läka snabbare.

– Om femtio år kanske vi kan undgå tio miljoner amputationer som görs i världen på grund av oläkta sår. Men det här är ett brett projekt och det händer också oväntade saker längs vägen, som kan ge goda resultat, säger Ronald Österbacka.