Aktuell artikelKultur

Ålands van Gogh gjorde författarkarriär först efter sin död

By 5 mars, 2019 No Comments

Forskarintervju

Ålands van Gogh gjorde författarkarriär först efter sin död

Joel Pettersson (1892-1937) är konstnären som har beskrivits som den åländska konstens Van Gogh. Han är också den modernistiska författaren, som var samtida med Elmer Diktonius, Edith Södergran och Hagar Olsson, men som fick sina böcker utgivna först 35 år efter sin död. – I första hand var han ju bonde, säger ålänningen Maria Renman, som skriver sin doktorsavhandling i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi om Joel Petterssons prosa.

Kanske levde den åländska författaren och bildkonstnären Joel Pettersson i fel tid? Han ville ägna sig åt konst, men blev tvungen att överta hemgården och bli bonde. Det finns också spekulationer om att han var homosexuell.

– Han fick diagnosen schizofreni, kanske för att man på 1920-talet inte kände till utbrändhet, säger Maria Renman, forskarstuderande vid Åbo Akademi, som fascineras av Joel Petterssons prosa.

Hon påpekar att Joel Pettersson skrev sina texter före Elmer Diktonius, som har kallats den första finlandssvenska modernisten.

– Men Joel Petterssons texter publicerades först 35 år efter hans död. Han tyckte att han hade författargnista och hade tänkt publicera sig, jag tror bara att det inte blev av.

En bonde av tvång

Renman säger att Pettersson, efter några terminer vid Åbo ritskola, i första hand var bonde.

– Han trivdes inte med konstsynen vid ritskolan. Han hade en modernistisk syn på konsten och tyckte inte att avbildning var någon riktig konst. Han återvände till hemgården i byn Norrby i Lemlands kommun på Åland och blev bonde, eftersom det inte fanns någon annan som kunde ta över gården.

Efter föräldrarnas död sålde han gården för att återuppta målandet vid sidan av ett försök med hönseri, som misslyckades. Han dog som 44-åring på Grelsby mentalsjukhus.

I en spännande skärningspunkt

Enligt Maria Renman befinner sig Joel Petterssons texter, som han ofta skriver på dialekt, i skärningspunkten mellan den traditionella folklivsskildringen och den modernistiska berättartekniken med associationer, tankehopp och flera berättelser inom samma ramberättelse.

Som andra modernistiska författare använder också han örnen, som lyfter mot en konstnärlig frigörelse, i sina texter.

Speciellt intresserad är hon av hur han i sina texter granskar maktrelationen mellan människor i det lilla samhället, som samtidigt kan ses på ett mer allmänmänskligt plan.

– Han går till exempel hårt åt prästens makt och gestaltar den maktposition som värdinnan på ett bondkalas har. Han klär av makten och granskar den. Hans prosa är fortfarande relevant, eftersom det alltid är nyttigt att granska dem som har makten i samhället. Vi behöver alla reflektera över vår omgivning och skärskåda den.

Hon fick upp ögonen för Joel Petterssons författarskap genom den mångbottnade berättelsen ”Stortallens saga”.

– Den håller för upprepade läsningar, som de flesta av hans texter gör. Litteraturvetenskap ger en djupare förståelse av det lästa. Ytterst handlar det om att få en större inblick i det att vara människa och det mänskliga. Här finns kanske beröringspunkten mellan Joel Pettersson och mig.

Maria Renman har fått ett halvårigt arbetsstipendium av Stiftelsen för Åbo Akademi för sin doktorsavhandling med arbetsrubriken “Modernistiskt allmogelandskap – en studie i Joel Petterssons prosa”.